Predikningar Göran Fäldt

Låt er inte luras! Kära bröder och systrar, låt oss verkligen inte luras av djävulen! Var och en av oss har en trons ökenvandring framför oss. Öknen betyder ensamhet, tystnad, hunger och törst. Det kan låta paradoxalt att söka en sådan öknen och att ta vara på nattens mörker. Varför skulle vi under tiden fram till Påsken vilja tukta oss själva och påbörja en så krävande vandring? De som vandrat ”vägen” som pilgrimer till Santiago de Compostella i norra Spanien och bett vid aposteln Jakobs grav, vet hur det påverkar både kropp och själ och att man många gånger är på väg att ge upp.

Kära bröder och systrar, kära äldre och yngre, kära ni de allra yngsta, Gud talar till oss alla med samma kärleksfulla budskap som vi alla förstår olika, eftersom vi är olika och eftersom vi har varit med om så olika saker den senaste tiden, Gud är alltid kärlek och ändrar sig inte, men vi kan inte alltid tro på det. Om och om igen vill Gud övertyga oss om att Han är med oss i allt, vad som än händer omkring oss. Han är särskilt på sin vakt när Han vet att modet börjar svika oss och vi i panik ropar, Gud vår Gud var är du, varför låter du detta ske oss, har du alldeles övergett oss, finns du o, Gud?

Kära bröder och systrar, kära unga! När Maria kommer till templet med ”ärans konung” i sina armar och med Josef vid sin sida möts den heliga familjen av en trogen gudsman, Simeon, som ber att få hålla Jesus i sin famn ett lite tag. Hur länge hade han hoppats på den här stunden i slutet av sitt liv? Kanske ett helt långt liv?

Kära bröder och systrar, Om vi låter Guds Ord komma till oss denna 4:e söndag under året på samma sätt som när vi låter kulorna i radbandet glida mellan fingrarna, och låter dem ha sin verkan i vår törstande själ, då skulle vi ge mer av vår tid åt Gud själv som talar till oss. Och om vi var fria att välja ut Guds ord, liksom vi är fria att välja mysterierna i rosenkransbönen, då kunde vi låta den första kulan i det bibliska radbandet idag vara Herrens ord genom Sefanja idag, ”Fröjda dig dotter Jerusalem, ty Gud har upphävt domen över dig.”

Kära bröder och systrar, Vi får betrakta det stora undret att vara levande, att finnas till, att vara sovande eller vakna, stilla i Gud. Det är den tiden. Vi känner igen den. Det är allt vi behöver. Gud är allt. ”Den som du ser Anden komma ner över, han är den som döper med Helig Ande” (Joh. 1:33). ”Nåd och frid från Gud vår Fader, och Herren Jesus Kristus” (1 Kor 1: 1-3). ”Du är min tjänare, Israel, genom dig skall jag visa min härlighet” (Jes. 49: 3).

Kära bröder och systrar, Idag firar vi Herrens Dop som fest efter alla de andra stora festerna under slutet av det gamla året och början av det nya. Festerna har ett stort budskap till oss och de lyser upp vårt liv på olika sätt. Jesu Födelse, Maria Guds Moders fest, Herrens uppenbarelses fest och Hans dops fest. Efter alla dessa fester kommer en period av lugn och vila i Kyrkan, fram till fastetiden som förbereder oss till påsken. Jesus är ju början och slutet av hela världens historia, han är Alfa och Omega (som Johannes säger i Uppenbarelseboken, 1: 8).

Kära bröder och systrar i Herren, kära barn och unga!

När vi idag får frambära en rekviemmässa för Joseph Ratzinger, gör vi det först och främst som en tacksägelse i förening med vår egen biskop och kardinal Anders som firar rekviemmässan för honom i morgon tisdag 3 januari kl. 17 i S:t Eriks domkyrka.

Kära bröder och systrar, Vi firar Guds Moder Marias Högtid på årets första dag: ”Var hälsad, heliga Moder, det barn du fött är för alltid konungen över himmel och jord.” Så vill Kyrkan hälsa henne när det nya året börjar och vi är fulla av förhoppningar och förväntningar. Vi kommer till kyrkan på årets första dag för att vittna om vår tro och be Gud att ”detta det största som hänt”, ska följa oss varje dag under det kommande året som en påminnelse om Guds eviga kärlek till oss och hans vilja att befria oss från det onda.

Kära kristna i familjerna! Det finns en viss likhet mellan Paulus’ syn på familjelivet och hur vår tids familjeterapeuter arbetar. Även om psykologerna har tagit över mycket av den själavårdande insatsen i familjerna och i samhället så är det inte mycket som skiljer i sak: ”Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod” (Kol 3:12), säger aposteln och vilken modern familjepsykolog skulle invända mot dessa råd.

Kära alla bröder och systrar, kära alla ni barn och unga som kommit hit i tro och tacksamhet över Guds frälsningsverk! Den största dagen av vår frälsnings historia är på väg att avslutas i vinternattens mörker. För många av våra medbröder och medsystrar är det verkligen mörkt, kallt och skrämmande i världen. Men Gud stiger in i vår värld för att möta oss alla, personligen med sitt gudomliga förtroende för sin skapelses mästerverk. Han känner oss, bättre än vi känner oss själva, och tror på att vi som hans älskade skall svara honom i tillbedjan och tacksägelse.