I Påskens tid vill man nästan bara utropa ”Vår tro är mysterium!” Vi lever Uppståndelsens mysterium och Jesu relation till Fadern. Vad säger Jesus? ”Om ni har lärt känna mig skall ni också lära känna min fader” (Joh 14:7). Hur rikt på mysterium är inte dessa Jesu ord! De har två från varandra skilda betydelser: att lära känna honom och att lära känna Fadern.

Finns det en gudomlig lag för mannen och kvinnan och släktets fortplantning? Om den finns, måste den följas eller kan den omtolkas? Protestantismen förr var obevekligt bunden till Skriften och avvisade klassisk filosofi, eller varje utombiblisk tanke, som möjlig i samstämmighet med trosläran. Idag ser det nästan tvärtom ut. Protestantisk teologi hänvisar numer ofta till vetenskapen och expanderar sin syn på vad som är moral.

Vi kan nog vänta oss att påve Leo kommer att söka ett ”synodalt” svar på en så central fråga som den om troheten i äktenskapet när han samlar företrädare för de katolska biskopskonferenserna i världen i höst i Rom. Troheten är grunden för familjernas överlevnad i en sekulariserad kultur. Påve Franciskus’ helgonförklaring av Louis och Zélie Martin 2015 var en uppmuntran för alla gifta att se sina äktenskap som en kallelse till helighet.

Varför skulle Kyrkan ge vika för relativismens och sekularismens undervisning om synd, upprättelse, förlåtelse och om helighet i äktenskapet mellan man och kvinna och i förlovningstidens kyskhet? Hela den katolska världen skakas på nytt i grunden av uttalanden av påve Leo XIV. Om påven säger att vi måste se det syndfulla i livet i ett annat perspektiv än i bioetikens och det äktenskapliga sakramentets perspektiv, vart ska vi gå för att finna sanningen?