Predikningar Göran Fäldt

Kära medkristna, Jesus börjar sin liknelse om såningsmannen och sådden med orden ”En man gick ut för att så” (13:3). Så inleder han, enkelt, utan känslor för att höja lyssnarna förväntan: ”En man gick ut för att så”. En lantbrukare i Sverige hade kunnat förutsäga en kommande skörd på vetenskaplig grund, med stöd från lantbrukets eget universitet eller Jordbruksverket. Så och så blir det, beroende på solen och regnet och jorden sådden faller ner i. Lantbrukaren kan bli rik eller mindre rik genom sitt arbete, fast han själv alltid arbetar på ett och samma sätt. Han meddelar media sin prognos för året. Så tror jag det blir!

Kära medkristna, Jesus börjar sin liknelse om såningsmannen och sådden med orden ”En man gick ut för att så” (13:3). Så inleder han, enkelt, utan känslor för att höja lyssnarna förväntan: ”En man gick ut för att så”. En lantbrukare i Sverige hade kunnat förutsäga en kommande skörd på vetenskaplig grund, med stöd från lantbrukets eget universitet eller Jordbruksverket. Så och så blir det, beroende på solen och regnet och jorden sådden faller ner i. Lantbrukaren kan bli rik eller mindre rik genom sitt arbete, fast han själv alltid arbetar på ett och samma sätt. Han meddelar media sin prognos för året. Så tror jag det blir!

Kära medkristna, Profetens ord ”Se din konung kommer – han skall förkunna fred för folken och hans välde skall nå från hav till hav, från floden till världens ände” är ord av hopp och framtidstro som vi alltid behöver höra. Sakarjas ord måste ha varit som finaste honung och friskaste vin för det troende folket som återvänt från förvisningen i Babylon och fått uppleva det andra templet som byggdes under hans tid i Jerusalem. Ord om fred och återuppbyggnad och fullständig religionsfrihet fyllde folkets hjärta med nya krafter. Men vem är Konungen? En ny David? Nej, Han har ännu inte uppenbarat sig, Messias den utlovade som folket längtade efter i tro. ”Se din konung kommer!”

Kära medkristna, Andra Kungaboken talar idag om tre saker: den första är gästfriheten, den andra omtanken i andras nöd, och den tredje till slut underverket, miraklet. Alla dessa tre saker har att göra med profeten Elisha. Hans återkommande besök hos den gifta kvinnan i Shunen gjorde att hon och hennes man ställde  i ordning ett rum åt honom där han kunde bo med sin tjänare under sina vandringar. Shunen heter idag Sulam och ligger i dalgången öster om berget Karmel.

Kära medkristna, Idag talar Skriften i mässans läsningar om de eviga straffen. Räddningen undan straffen är vad vi firar med vårt hjärtas tacksägelse när Kristus kommer och blir närvarande på våra altaren i Kyrkan.  Många försöker idag på olika sätt förneka att de eviga straffen finns. Man hävdar att alla till slut blir räddade och att helvetet är tomt. Det är en heretisk trostolkning utan stöld i den Heliga Skrift som man vill rättfärdiga för att inte skrämma bort troende och agnostiker från Kyrkans gemenskap.

Kära medkristna, För två söndagar sedan firade vi högtiden den Heliga Trefaldigheten. Vi firade enheten mellan de tre gudomliga personerna, Fadern, Sonen och den Helige Ande. Detta mysterium har uppenbarats för oss genom Jesu Kristus, Gud och människa i en och samma person. Sanningen om Gud är den som vi firat. Vi tror på den och vi förstår vad sanningen säger.

Kära medkristna, Kyrkan lär att privata uppenbarelser som Jesus Kristus ger utvalda själar skiljer sig från de offentliga som vi måste tro på och bekänna oss till. De offentliga uppenbarelserna är Jesu egna apostlars liv i trohet mot evangeliet och Jesu liv, död och uppståndelse. Den andra offentliga uppenbarelsen är den Heliga Skrift, alltså Guds uttalade ord mottagna av utvalda människor som nedtecknat vad de tagit emot. Privata uppenbarelser måste noga granskas av kyrkan innan de kan godkännas som autentiska och trovärdiga.

Kära medkristna, Varje människa, stor eller liten, ung eller gammal, är en enhet av kropp och själ. Kroppen kan vi känna på och vi vet att den finns. Själen kan vi inte känna på, inte heller kärleken, inte heller våra minnen. Men allt detta finns. Så kommer vi till, sådana är vi, så föds vi och så dör vi. Kroppen dör men själen lever. Under hela vår levnad behöver vi mat och dryck, från modersmjölken till måltiderna vi själva lagar, till sådana vi väljer på restaurang och får serverade. När vi är små embryon får vi ingen näring utifrån men växer ändå. Det är livets eget mirakel. Det har sin källa i Gud. Vår tro har lärt oss det mest grundläggande av sanningar: Gud skapar något av ingenting! Ingenting fanns, allt var tomt och mörkt och Gud sade: ”Ljus, bli till”! (1 Mos 1:3). ”Och ljuset blev till och Gud kallade ljuset dag” (ibid 5).

Kära medkristna, För några månader sedan träffade jag en kvinna som studerade för att bli religionslärare. Som examensarbete hade hon valt temat ”Treenigheten – hur undervisar kyrkorna?” Har ni en särskild undervisning om Treenigheten för konfirmander, till exempel, var en av frågorna? Jag sa att det var en mycket bra fråga och att jag måste tänka efter. Vad säger man egentligen?

Kära kristna i pingstens tid! Med en och samma ande har vi alla döpts, förkunnar hedningarnas apostel sankt Paulus, ”Jublande skall ni ösa vatten ur räddningens källor”, sjunger vi i Cecilias, ”Du sänder ut din ande” (342). Även om vi är födda i olika länder och har olika modersmål har vi samma tro, hoppas på samma himmel för alla de våra och för våra vänner, och alla har vi fått del av Kristi kärlek. Samma Ande har besegrat synden i vår själ och låtit Guds nåd ta dess plats. Nu är vi rustade för livets kamp och utmaningar. Jesus säger till var och en av oss kristna, ”Frid åt dig”, min frid ger jag dig!