Marias Lamm

Söndagsbetraktelse 29 mars 2020

Förra veckan handlade det om en man som var blind, denna vecka handlar det om en man som var död. Den blinde mannen var blind till Guds ära och likväl den döde Lasaros dog till Guds ära. I fastetiden är det bra att be Jesus om klarsynthet, att inte låta en bli förblindad av ens egna önsketänkande, ett tänkande som inte har mycket med verkligheten att göra. Den ”gamla människan” är bunden till mycket och kan därför inte urskilja ormens röst utan tycker istället att det låter lockande det han säger. Klarsynthet är inte möjligt när man är bunden till något. Ett fruktsamt liv är omöjligt om man bär mörkret inom sig och snavar.

Gåvan att få vara kvinna

Gud har förhärligat Jungfru Maria och upphöjt henne över varje människa som Guds Obefläckade Moder. Kyrkan kom att förstå henne som Drottning av himmel och jord och Förmedlerska av alla nåder. Jungfrun Maria, mer än något annan, hjälpte till att upphöja och förhärliga kvinnan som någon ovärderligt älskad, och hon gav ett nytt sätt att se kvinnan, både för män och kvinnor. Det är i den katolska miljön - så genomsyrat med Maria doft - som vi kan lära oss vad sann kvinnlighet är. Jungfru Maria är kvinnlighetens stolthet!

Söndagsbetraktelse 22 mars 2020

”Tror du på Människosonen”? Den blinde mannen är ”god jord”, en sån jord som återger hundrafalt. Han vittnar på en gång till Jesus och låter sig inte skrämmas av utfrågning, kritik eller av andras trolösa tvekan, inte heller hån och förakt skyggar han för. Han är redo att tillbe Honom som talar till honom för han känner Hans röst och ser Hans ansikte, vilket de som sa sig se, inte gjorde. Mannen som varit blind fick nu syn, men lidandet slutade inte.

Söndagsbetraktelse 15 mars 2020

Vad är törst? ”Törst är en så stark längtan efter något  att om vi inte får det, dör vi” Trött från resan Han gjort, satte sig Jesus ned vid brunnen och bad den Samariska kvinnan om vatten. I Judarnas ögon var Samariterna orena, ett folk man inte umgicks med. Det var otänkbart för en Jude att tala med en Samaritisk kvinna. Kvinnan som Jesus mötte hade haft fyra män. Nu hade hon en femte.

Söndagsbetraktelse 8 mars 2020

Jesus är Guds uppenbarelse! I Hans Skönhet och strålande Ljus vill Petrus stanna kvar, där vill han bo. Vem vill inte det? Skönhet och ljus är en inneboende del av vår tro. Vi behöver vackra kyrkor, liturgier och katedraler, målade kyrkfönster i vilka vi kan "läsa" Bibeln, höra musik som lyfter våra själar till att förnimma Guds sanna närvaro. Gud är idel Ljus, utanför det Ljuset - är mörker.

Söndagsbetraktelse 16 februari 2020

Gud ber oss inte om det som är omöjligt. Vi följer Hans lag som är kärlek i frihet, inte i tvång. Kärleken som Jesus lär oss har med vilja och värdighet att göra. Den har med frälsning att göra. Det är inte en lätt kärlek, eller snarare, det är en omöjlig kärlek! Omöjlig för den gamla människan, men inte för den nya.

Den enda "hållbara utvecklingen”, är ett Katolskt samhällle

Att skriva kritiskt om det som händer i vår tid i världen och i Kyrkan, kommer inte från lusten att kritisera, hitta fel eller för att man inte kan tala om det goda som händer. Istället kommer det från ens förkrosselse över det osunda som alltmer breder ut sig och in sig i världen och i Kyrkan. En sån situation gör att man vill be mer , tänka mer, urskilja mer; sant från falskt, bra från dåligt och gott från ont. Det blir allt klarare hur sökandet efter sanning, efter att tänka som Jesus, blir nästan det enda konkreta att göra.

Söndagsbetraktelse 5 januari 2020

Allting som är, är genom Jesus. Han är Ordet som Fadern talade, och fortfarande talar genom, allting i skapelsen bär Hans sigill. Detta eviga Ord är närvarande i allt Han har gjort; Han talar i allt, om än i tystnad. Han är inneboende i allt skapat och om vi öppnar vårt inre trosöga kan vi möta - inte nån avlägsen övermäktig kraft men - Jesus Kristus, sann Gud och sann Människa, Han som är Ordet, som allt blev till genom, och som förutan det, ingenting blev till av allt det som finns.

Söndagsbetraktelse 29 december 2019

Vi fick bud om en stor glädje för hela jorden vid Jesu födelse, stora härskaror av änglar har just sjungit ”ära i höjden åt Gud och på jorden fred”…, då vi hör om Josef som måste skynda sig upp mitt i natten och fly dem som ville döda det lilla barnet! Josef gömde barnet tills faran var över, men trettio år senare skulle de ändå lyckas döda Honom, fortfarande rådde samma demoniska ilska och svartsjuka gentemot Jesus. Då var det Herodes som var rädd för det lilla Barnet; en rival till hans kungakrona. Vid Golgata var de religiösa ledarna rädda att den omstridde Mästaren var rival till deras maktvälde.