Predikningar Göran Fäldt

Kära bröder och systrar, Jesus säger på ett ställe i Matteus evangelium att ”den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det” (10:39). Om vilka andra än de båda apostlafurstarna kan det sägas stämma mer med Jesu ord? Med sina liv har dessa två verkligen varit Kristi vittnen. Från det att de blivit hans lärjungar har de utgivit sina liv för hans skull, för att det var hans vilja att hans sanna lärjungar skulle vandra samma väg som han, förkunna det glada budskapet, bota de sjuka, uppväcka döda och till slut dö som han. Jesus kallade dem och de kom och de gick med honom utan en sekunds tvekan.

Kära kristna bröder och systrar. Jesus Kristus är två naturer i en person. Den gudomliga och den mänskliga. Det är för oss alla den viktigaste kunskapen vi kan ha och den viktigaste att integrera i livet och den viktigaste att förmedla till andra. Varför är det så viktigt? Det är människans gudomliggörande som bara kan ske genom den totala föreningen med Kristus på Hans villkor som är förutsättningen. Kardinal Ladara i Rom har nyligen talat om en holistisk antropologi i förklaringen av Humanae vitae, S:t Paulus VI:s profetiska undervisning, strax efter konciliet på 1960-talet. Vad betyder det? Holistisk antropologi. Det är en helhetssyn på vad det innebär att vara människa, andligt, kroppsligt, socialt.

Kära bröder och systrar, S:t John Fisher och S:t Thomas More var två enastående katoliker i England under en tid av religionsbyte och under en allt mer maktfullkomlig kung, Henrik VIII. Kyrkan i England under den här tiden är rik på martyrer för trons skull och deras exempel och död är vad man brukar säga ”en sådd som bär frukt i tro och bekännelse i hela det troende folket”.

Kära medkristna, När Mose kommer ner från berget i Sinaiöknen är hans hjärta och tankar uppfyllda av Herrens ord till honom. Han samlar folket och talar till dem om Guds stora och eviga löften: ”Om ni lyssnar till mig och håller mitt förbund skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk”. När de äldste fått höra vad Herren sagt och hela folket i fullständig enhet svarat ”med en mun”, hade Mose lyckats med sitt uppdrag. Folket litade på honom eftersom han fört dem ut ur slaveriet i Egypten och varit deras ledare genom den svåra vandringen genom öknen. Han var en förmedlare av ett förbund med Gud. Hans ord var Guds ord!

Kära bröder och systrar, Vad vill vår Herre säga oss idag på högtiden Jesu Heliga Hjärta? Jag vill försöka understryka något som jag hoppas kan vara upplysande och av intresse för alla. För det första: Gud utväljer någon för att genom denne någon, eller denna någon, inte bara erbjuda sin trofasthet och kärlek till dig och mig, utan för att utlova sitt förbund med de många i gemenskap, ja, ”i tusen släktled mot den som älskar honom och håller hans bud”, som vi hörde i läsningen ur femte Moseboken.

Kära troende i Kristi mysterium, Det vi har gemensamt som gåva från Kristus är ”brödet vi bryter” (1 Kor 10:16) och tar emot som färdkost till det eviga livet som väntar oss. Tillsammans blir vi Kristi kropp (Joh 6:51) i denna världen, på denna sida av slutet av vårt liv. Kristus ger oss liv i överflöd tillsammans med Honom som är Livet, vägen och Sanningen. ”Den som äter av det brödet skall leva i evighet” (Joh 6: 51), säger Frälsaren.

Kära bröder och systrar, När vi nu har fått fira Pingsten och Anden stigit ned över de tolv apostlarna och jungfru Maria Jesu Moder är vi alla på vandring. Vi är på väg under apostlarnas ledning. Vi är på vägen. Vår andliga mat är tron, tron på den Heliga Trefaldigheten. Det är vår färdkost. Anden leder oss dit den vill och vi följer den.

Kristus grundade sin kyrka på sin lärjunge Simon Barjona och senare aposteln Petrus: ”Och jag säger dig att du är Petrus klippan och på den klippan skall jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den” (Matt 16:18). Namnet Petrus betyder just klippa eller sten; ’dödsrikets portar’ syftar på dödens lärjungar, ondskans änglar och andar. Idag hör vi att den Helige Ande utgjuts över de församlade apostlarna (Apg 2: 2) och att det sker efter Kristi Himmelsfärd.

Kära medkristna, Den sjunde påsksöndagen har tre huvudbudskap i valet av läsningar ur den Heliga Skrift: Det första: Att ha gemenskap som apostlarna i ständig bön är en bön vi delar med dem, och att Kristus vår Frälsare ”skall vara med oss alla dagar intill tidens slut,”  enligt Apostlagärningarna. Det är också vår tro.

Kära medkristna, Det är en så underbar sak, något av så stor skönhet att vilja vara nära Gud och upptäcka att det är möjligt. Så många människor upplever glädje och framtidshopp under tiden kring den kristna påsken. Gud gör verkligen allting nytt. ”Han fyller oss med liv”, liv i överflöd. Överallt ser vi tacksamma hjärtan, ny vänskap med andra, glädjen att kunna bistå där det finns nöd och svårigheter. ”Kom och lyssna, alla som fruktar Gud, jag skall berätta vad Han gjort för mig” (Ps 66:16), ropade psalmisten, som vi hörde i responsoriet.