Har kärnvapnen fortfarande den påstådda avskräckningseffekten?
Det är verkligen oroande att kärnvapen oftare nämns, och att människor vänjer sig vid tanken att dessa massförstörelsevapen finns och att de kan komma att användas ”strategiskt” – det vill säga ”kontrollerat”. Det är nu – och inte i morgon – som alla krafter måste sättas in i ett totalförbud mot användning och i ett fortsatt arbete för total avveckling av all kärnvapenpotential.
FN bör medverka till att Mellanöstern blir kärnvapenfri zon - som Latinamerika är. Israel måste avveckla sin kärnvapenförmåga. Frankrike och Storbritannien är inte trovärdiga om de inte avvecklar sina existerande kärnvapen. EU kan höja tonen mot dem. Det finns krigshökar på alla sidor. De måste identifieras publikt och pressas till uttalanden mot en kärnvapenfri krigsekonomi.
Tilltron till FN är kraftigt försvagad men inte oväsentlig. FN:s tid är kanske nu.
Frankrike och Storbritannien är inte trovärdiga om de inte avvecklar sina existerande kärnvapen. EU kan höja tonen mot dem. Det finns krigshökar på alla sidor. De måste identifieras publikt och pressas till uttalanden mot en kärnvapenfri krigsekonomi. Vi kan in Sverige se fram emot en aldrig tidigare höjning av försvarsanslagen. Tidens oro gör att det är politiskt genomförbart samtidigt som det tar bort viktiga resurser till andra områden. Den ekonomiska vinsten av en kärnvapenfri zon är att länder vågar ställa in planerade budgettillägg för andra ändamål. Det förhindrar inte krigsriskerna men förminskar deras katastrofala effekter på samhällsekonomin.
Oron i världen över våld, död och förstörelse ökar för varje dag. Tankesmedjorna går på högvarv. Påven Franciskus varnade i sitt jultal 2024 för den globala ökningen i vapenindustrin och dess följder i den okontrollerbara vapenhandlingen och AI. Vi kan säkert vänta oss liknande varningar från påve Leo!
Med över miljarden katoliker måste man tillmäta påvens uttalanden betydelse i sättet att tänka, frukta och hoppas. Nyåret är dessutom alltid en tid av kraftsamling. Men vart leder den? Kärnvapnen har som politisk fråga under en ganska lång tid varit tabu. Med NATO har den återkommit.
Kyrkohistorien visar att Djävulen låter andra göra grovjobbet och vi alltid måste med kraft svara ’ja’ på Påsknattens fråga ”Tar ni avstånd från djävulen och alla hans bländverk”? Vi måste som troende ta på allvar alla Jungfru Marias himmelska budskap, från Guadalupe i Mexiko redan 1531, från Fatima, från Akita i Japan, Garabandal i Spanien och Medjugorje i Bosnien-Herzegovina, och många andra platser där Guds Moder uppmanar till tro, omvändelse och gottgörelse för allvarliga synder. Bönen och Kristi kärlek är våra enda vapen men dessa vapen är oförstörbara. De måste därför användas!
När det gäller kärnvapen har Franciskus under sitt nu avslutade pontifikat sagt att ”en säkerhetsordning som bygger på rädsla och avskräckning inte är hållbar”. Det är nog få som skulle invända mot detta uttalande idag, med den allvarliga situation vi lever i just nu. Det är en tankeställare eftersom de flesta tagit sin tillflykt till den förhoppningen. Är det en illusion? Det finns fortfarande anledning att sätta sig in i detta avgörande perspektiv.
Det som är på väg att ifrågasätta avskräckningseffekten är den geopolitiska situationen i öst, Asien och nu extremt aktuellt i Mellanöstern. Vilka oförutsedda händelser skulle kunna utlösa ett kärnvapenkrig som ingen kan vinna och som skulle betyda slutet av vad vi kallar civilisation – och kanske liv på jorden? Det är perspektiv man inte längre kan blunda för. Bön till Gud måste vara vår tillförlitligaste kärnvapensköld!
diakon Göran Fäldt
