Predikningar

Predikan 1 januari 2025, Guds Moder Marias högtid

Kära kristna, Vi firar i år ett jubelår, Kyrkans jubelår 2025. I vårt stift inleddes pilgrimsvandringen i den kristna trons ljus i S:t Eriks domkyrka på Den Heliga Familjens festdag, i söndags, söndagen efter Juldagen. Vår biskop kardinal Anders Arborelius ocd välsignade pilgrimskorset och predikade. Det trons mysterium vi firar börjar alltid med bebådelsen till jungfru Maria. Ängeln kom in till henne i föräldrarnas hus och sade, ”Var hälsad du högt benådade! Herren är med dig”. Ängeln såg hennes förskräckelse och sade: ”Var inte rädd Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus” (jfr Luk 1:28-31). Det är det kristna trosmysteriets första ögonblick.

Predikan 1 januari 2025, Guds Moder Marias högtid

Ett välsignat nytt år. Gott Nytt År önskar vi varandra. Alla har en känsla av att det behövs. Även en sekulär kultur har en längtan och ett hopp om en bättre framtid. Men vad är bättre tider? Vad vill vi med denna önskan? Ett årsskifte påminner om att tiden inte är en fritt framflytande ström av tid. I ska­pel­seberättelsen läser vi att Gud genom solen och må­nen har skilt dagen från natten för att utmärka högtider, dagar och år. Det finns en tanke med ti­den, en god tanke. Kristen tro är inte allmänt optimistisk, den räknar sna­­rare med allt svårare tider, men den ger ett hopp. Det av påven Franciskus utropade jubelåret är ställt under hoppets tecken. Dagens liturgi leder stegvis fram mot detta hopp.

Kortpredikan 31 december 2024

”Detta är den sista tiden.” Johannes skriver det i sitt brev. Orden syftar inte på de timmar som är kvar av just detta kalenderår. Den ”sis­­­ta tiden” kan bara inträffa en gång. Den måste vara ”unik”, en ”tid” som bara inträffar en enda gång i mänsklighetens histo­ria. Denna ”sista tid” tycks ha en motsvarighet i en ’första tid’.

Kortpredikan 30 december 2024

”Pojken växte och fylldes av styrka och vishet.” Var inte Jesus fylld av vishet från början? Som Guds evi­ga Ord var han naturligtvis det. Men han blev fattig och an­tog våra mänskliga villkor. Hans gudomlighet gjorde honom inte mindre mänsk­lig. Till de män­skli­ga villkoren hör att varje dag vä­xa till eller att avta i styr­ka och vis­het. Något ”status quo” finns inte.

Predikan Söndagen i Juloktaven 2024, den Heliga Familjen

Kära familjer, Vi ska i år få göra en pilgrimsvandring i tron som varar ett helt år, Kyrkans jubelår 2025. Vi är alla inbjudna och kallade att återupptäcka att också vårt liv är en vandring med ett mål. Hur vi färdas på vägen är på olika sätt alltid fullt av överraskningar. Vi behöver bara tänka på Josef, Maria och Jesus som på ängelns uppmaning flyr undan Herodes till Egypten.

Predikan Söndagen i Juloktaven 2024, den Heliga Familjen

Idag firar Kyrkan den Heliga familjens fest: Jesu, Marias och Josefs familj. Festen instiftades 1893 och firas numera alltid på söndagen efter jul. Den Heliga familjen är viktig eftersom den är en modell för alla familjer att följa. Det beror inte på att Jesus, Maria och Josef skulle ha haft ett stort och vackert hus, eller lätta liv där allt bara flöt på fint. I själva verket var det tvärtom! De levde anspråkslöst, och fick definitivt bemöta svåra händelser.

Predikan Söndagen i Juloktaven 2024, den Heliga Familjen

Familjen – den vanliga och den heliga. Julens centrum är ett nyfött barn. Men barnet är inte ensamt. I krubbans närhet finns ock-så bar­nets föräldrar. Så är det för varje barn. Varje människa har en far och en mor. Vi föds i en familj, in i en historia som redan pågår. Vi väljer inte vå­ra föräldrar. De är Skaparens medarbetare som förmed­lat livet till oss. Bar­n är inget man skaffar sig, de förblir en gåva.

Predikan Söndagen i Juloktaven 2024, den Heliga Familjen

Gud kommer att skörda vad ”den lilla kyrkan” sår i strid. Kära systrar och bröder i Kristus, I dagens evangelium undervisar den tolvårige Jesus oss om vårt medlemskap i två familjer, liksom hur de sammanstrålar i hans person. Som människa blev Guds Son del av en naturlig, mänsklig familj; den Heliga familjen. I sitt gudomliga väsen är han en del av den övernaturliga, gudomliga familjen; den Heliga Treenigheten. Med sitt svar på Jungfru Marias förebråelse säger Jesus att de därför borde ha vetat var de skulle finna honom. För oss som måste jobba en del på vår helighet, finns det något hoppfullt i att inte ens Jungfru Maria, befriad från arvsyndens läggning att sätta sig själv först, alltid direkt såg innebörden i Guds handlande.

Kortpredikan 28 december 2024, De Oskyldiga barnen i Betlehem

De oskyldiga barnen i Betlehem firas som martyrer för Kristi skull, trots att de inte själva kunde be­känna tron. Tradi­tio­­nen är mycket gammal och utbredd i hela kyrkan. Kyrkan tror som hon ber. Ledd av Anden har hon förstått. Kris­ti offer sonar ”inte bara våra synder u­tan hela värl­­­dens”. Korsets vidun­derliga kraft, har för­trampat ondskans väl­de, redan i förväg.

Kortpredikan 27 december 2024, S. Johannes, apostel och evangelist

”Han såg och trodde.” Den fjärde evangelisten berättar diskret om sin egen väg till tro. Det han såg, den tomma graven och de hoprullade bindlarna, blev tec­ken på att hans Herre hade uppstått. I den tron skall han sedan i sitt evangelium vittna om alla de ”tecken” han tidigare ha­de sett och hört. I en julprefation sjunger kyrkan: ”Ordet vart kött och tog sin bo­ning bland oss för att det nya ljuset, som strålar av din här­lighet, skulle skina klart för vår an­des öga”.