Marias Lamm

Jesus, Du; sann Gud och sann människa, stannar på ett ställe för att be. Du blev människa för att be för oss. Du är bön. Bönen pågår ständigt i din kropp där Dina heliga sår talar mer än ord inför Fadern som kontemplerar sin perfekta avbild i Dig.Ditt lidande, Din korsfästelse var en bön. När Du åt och drack var det Din bön. Allt Du gjorde var för förhärligandet av Din Fader och själars frälsning.

Den kontemplativa aspekten är inte enbart att sitta vid Herrens fötter, t.ex. att be i ett kapell. Det är först en inre attityd av att ”vara med Herren” genom att låta oss danas efter Hans hjärta och enligt Hans vilja - låta Honom ge oss eller ta ifrån oss det Han vill. Alltså, vägen till Guds Hjärta är inte först och främst meditation, inte heller att ”göra en massa saker för Honom”.

Det känns ledsamt att, till nyligen, inte ha fått veta något om den Antika liturgin, att en sån vacker och rik tradition har ryckts undan ens medvetande. Varför skulle de efterkommande generationer inte få ta till sig den del av Kyrkans oerhört vackra och inspirerande skatt som katoliker tillgodosett sig med i mer än tusen år? Tänkte man att de som kommer efter inte ska sakna något?

Gå du och gör som han! Vem månne denna samarier vara? Jesus själv. Han var ansedd att vara en utkastad, en lögnare och hädare. Han sades vara en syndare som åt och drack och levde bland prostituerade och skattemasar. Han ansågs vara från sina sinnen; han höll inte Sabbaten och kunde därför inte heller vara sänd av Gud. De hävdade att han var besatt och, faktiskt - att Jesus var samarier!

Om en liten stad inte tar emot Kristi lärjungar, tar den heller inte emot Kristus. Jesus identifierar sig med sina lärjungar och med Hans Kyrka (jfr Apg.9:4), Han fortsätter sitt frälsningsverk på jorden genom dem. Svårigheter med att helt acceptera Kristus är att helt acceptera det Han säger. Som t.ex., när Han jämför Sodom och Gomorra med den stad som inte tar emot Hans lärjungar!

Kyrkans grundande började med att Jesus predikade, gjorde underverk, helade, kallade Apostlar, led och dog sedan uppstod och sände den Helige Anden.

Vad gick ni ut i vildmarken för att se? Ett strå som vajar för vinden?..en man i fina kläder?..En profet? Ja, folk hade gått ut i vildmarken för att möta Johannes Döparen, en som de ansåg vara en profet, en Guds man. Det var en mager man i tarvliga kläder, men det var inte därför som mängder med människor drogs ut till vildmarken, nej, de drogs till Guds ord och Guds kraft, som flödade, för dem som kunde se, ur Johannes ögon, ur hans ord och ur hans tystnad.

Firandet av den Heliga Treenighetens Högtid går tillbaka till fyrahundra talet då en man vid namn Arius spridde den felaktiga tron att Jesus var en skapad människa och därför inte Gudomlig, på så sätt var det uteslutet att Gud var tre Personer. Kyrkofadern Athanasius förkunnande att Gud är tre Personer och att Jesus är sann Gud. Detta blev sedan fastställt i den Nicenska trosbekännelsen.

Påminn mig Herre, om Ditt ord, påminn mig om Din vilja för mig och för oss, påminn mig om allt vad Du gjort för mig, påminn mig om dina budord och att de är källor av liv, påminn mig om att jag har fått liv från dig för att lära känna Dig, älska Dig och tjäna Dig i det här enda liv jag har för att så kunna leva med dig för evigt i Din glädje.

Efter att ha bett för Apostlarna ber Jesus för hela Kyrkan. Alla de som skulle bli Hans; de av oss som nu lever, de som levt före oss och de som kommer efter oss, var närvarande i Hans bön och i Hans Hjärta. Cornelius a Lapide, påminner oss om hur tacksamma vi ska vara till Jesus för att Han bett till Fadern för oss att Gud välsignar oss och ger oss det vi, var och en, behöver för att nå Fadern. Jesus, översteprästen som sitter på högra sidan av Majestätets tron, "skild från syndare och upphöjd över himlarna" fortsätter att be och vädja för oss.