Bloggar

Brott, dom och straff – igen!

Den svenska brottsbalken ska ses över efter en utredningstid och prioritera straffskalorna. Riksdagen förväntas fatta beslut så snart det är möjligt med tanke på den allmänna utvecklingen i landet med ökad kriminalitet. Problemet med att se straffet, eller straffen, som en ”form av upprättelse”, är att domen inte i sig själv ses som upprättelse. Det innebär att kraven på straffen vägs in i rättegången och bidrar till rättviseaspekten. Jag tror att det är en farlig väg och skrev i en tidigare blogg: ”Den öppnar vägen för sårade människors behov av hämnd. Att en sådan hämnd också kan legitimeras framgår bland annat i den nordamerikanska rättigheten för anhöriga att, om de önskar det, bakom glasrutor se den dömde avrättas”.

Brott och straff - domen är också upprättelsen

Svenskt rättsväsende står inför en omfattande politisk och juridisk genomlysning och nödvändig reform. Regeringens uppdrag till utredaren, riksåklagaren Petra Lundh, är inte att förbereda för en ny brottsbalk utan att särskilt titta på straffskalorna så att de ”återspeglar brottets allvar”, som det påpekas i en ledare i Svenska Dagbladet 20 juli i år. Det som i ledaren framförs som särskilt viktigt men problematiskt är straffskalorna för sexualbrotten. Här menar antagligen ledarskribenten att straffen ska kunna ”fungera som upprättelse” för den drabbade.

Förkastelsekulturen – en betraktelse till S:ta Birgittas av Vadstena himmelska födelsedag

Om det är något skilsmässan från Kyrkan på 1500-talet, och senare införandet av den ”rena läran”, gett oss i Sverige, så är det en förkastelsekultur. Vad jag menar är att ingenting av det som fanns, och det som folk hade gemensamt, skulle få finnas kvar efter religionsskiftet och efter arvsfurstedömets införande. Något annat skulle komma i stället.

Umgicks Jesus med syndare?

Jesus beskylldes för att äta och dricka med syndare. Men gjorde han verkligen det?

Han bjöds till fariséer. Han gick dit. Han gästade publikaner. Och dit gick han också. Men ”hängde” han med dem? Umgicks han inte primärt med sina lärjungar även om han hade upprepade möten med syndare för att omvända dem?

Om ungdomen bara visste och ålderdomen bara kunde

Hjärnas utveckling är inte färdig förrän i personens 25-årsålder – med varianter. Den åldras, med sina varianter, och förmår inte längre det personen med sitt förnuft vill. Det engelska axiomet lyder: ”If youth but knew and old age but could”. Människan har sin höjdpunkt när hon både vet och kan. Men det är då hon är som farligast. Både yngre och äldre fogar sig till henne och hon inser att hon har makt – i stor eller liten skala. Hon håller ner sin omgivning med belöningar och smicker – eller straff.

Det lokala och kollektiva åsiktstryckets problem

Måste människor underkasta sig den ”stolta” paraden för rätten till fri kärlek? Vad händer om de inte gör det? Om de som driver den, eller ställer upp för den, säger att det egentligen handlar om fritt sex oavsett kön och ansvar för barn, skulle det vara en ärlig offentlig marsch i samhället. Om det handlade om rätten till romantiska förhållanden i sig, skulle det inte vara kontroversiellt.

När mammorna var hemma

I dag måste samhället genom politiskt grovarbete försöka medverka till att skolmiljön ”upplevs” som trygg och rolig. Hur många barn längtar inte efter att få börja skolan? Skolan är utanför hemmet den viktigaste institutionen för barnen. Hemmen tillsammans är den bästa grunden för det goda samhället.