årgång C

Predikan 1 söndagen i advent 2021

3 år ago By Ingmar Svanteson
Hoppet som inte kommer på skam. ”Ångest och rådlöshet” – beskrivningen från en avlägsen tid låter märkligt aktuell. Bå­de na­tu­rens och samhällets stabilitet skakas. ”Bekymmer” kryper lätt in under huden och dräne­rar hjärtat på kraft, rymd och spänst. Ett litet ljus tänds när man hör om glädjen över att de äls­ka­de adventsångerna på nytt får sjungas i öppnade kyrkor. Det är glädjande, men det räcker inte att längta till gamla stämningar eller hur det var före pandemi och andra kriser. Ångest och råd­löshet be­höver den motmedicin som stavas hopp.

Predikan 1 söndagen i advent 2021

3 år ago By Rafał Zarzycki
Första söndagen i advent kan man enligt en gammal tradition i Sverige läsa evangeliet om Jesu intåg i Jerusalem. Just därför har vi hört läsning ur Lukasevangeliet (Luk 19:28–40). Texten berättar om Palmsöndagen.  Varför just denna text första söndagen i advent? Ja, Advent (adventus på latin) innebär ankomst. Herren kommer. Adventus Domini! Vi väntar på Honom. Under Advent förbereds vi för Herrens födelsehögtid, för Jul. Men framför allt väntar vi på Herrens slutliga ankomst. Herren har lovat att komma. Vi vet inte när detta sker. Är du redo för detta? Beredd? 

Predikan på minnesdagen för S:ta Teresa av Jesus, 15 oktober 2020

4 år ago By Göran Fäldt
Den helige Fadern påven Franciskus har upprepat S:t Johannes Paulus II: s uppmaning till de kontemplativa karmeliterna, kvinnliga och manliga, att vara ljusfyrar i denna tids mörka natt för Kyrkan i världen. På olika sätt har Teresas döttrar och bröder kunnat bevara det ljus de två påvarna finner så avgörande, nämligen den outtröttliga tilliten till Guds kärleksfulla försyn och nåd. Jesus säger ju till alla sina efterföljare, ”Ni är världens ljus” (Matt 5:14).

Kortpredikan 29 november 2019

5 år ago By Ingmar Svanteson
​​​​​​​Profeten Daniel ser hela världshistorien och dess välden och riken. De framställs som drastiska bilder av olika djur­liknande gestalter. Alla väl­den och mak­ter har sin tid, men alla skall gå under. Därefter ser han en tron sättas fram. ”En som var gammal” intar tronen. ”Böcker blev öppnade”. Historien följer inte godtyckliga lagar. Någon leder histo­rien och en slutlig dom skall fällas.

Kortpredikan 28 november 2019

5 år ago By Ingmar Svanteson
 Daniel i lejongropen - en förblivande verklighet. De svartsjuka och intrigerande hovmännen vill få Daniel på fall. De ”grä­­ver en grop för and­ra, men faller i egen fälla.” (Ps 7:16). Ondskan drar straffet över sig själv. Att också de ondas familjer straffas blir en bild för att inga ondskans ättling­ar kan hämnas i framtiden.

Kortpredikan 27 november 2019

5 år ago By Ingmar Svanteson
​​​​​​​Daniel formulerar domen över den övermodige babyloniske konungen. Denne prisar sina maktlösa avgudar och skålar i bägare tagna från tem­p­let i Jerusalem (helgerån). Men inför den skrivande handen på väggen fylls han av oroliga tankar, hans höfter skälver och hans knän slår emot var­andra. Skriften på väggen har blivit ett varningsord till alla som missbrukar sin makt, ett mene te­kel. De övermodigas dagar är räknade. Ibland drabbas de mäktiga redan under historiens gång. Men till slut på den ytter­sta dagen.

Kortpredikan 26 november 2019

5 år ago By Ingmar Svanteson
​​​​​​​Profeten Daniel tolkar kung Nebukadnessars dröm om den enorma bildstoden, byggd av guld, silver, koppar och järn. Han förstår att de olika metallerna är symboler för de då kända folken och deras imperier, babylonier, meder, perser och greker. Det grekiska väldet (från slutet av 300-talet f. Kr.) söndrades efter Alexander den stores död, symboliserat av leran som försvagade järnet. Det ena väldet avlöses av det andra.

Kortpredikan 25 november 2019, S. Niels Steensen, biskop

5 år ago By Ingmar Svanteson
​​​​​​​Under kyrkoårets sista vecka lyssnar vi till profeten Daniels bok. Den ställer fram Daniel och hans vänner som föredömen, när de tvingades leva i en rent hednisk miljö. De lärde sig kaldeisk/baby­lonisk kul­tur och ställde sina krafter i den kaldeiske kungens tjänst, men var ändå trogna förbundet. De beskyddades genom sin trohet. Niels Steensen (d. 1686) frambär samma vittnesbörd, både ge­nom sin forskning och sitt liv.
Prenumerera på årgång C
Katolsk Horisont
Katolsk internetportal