Att reformera Vatikanens politik gentemot Kina bör vara en prioritet för nästa påvedöme. Den nuvarande strategin definieras av Vatikanens kontroversiella avtal från 2018 med Kina om att dela makten med Peking vid utnämningen av katolska biskopar. Den komprometterar allvarligt den katolska kyrkan i Kina och urholkar påvens religiösa och moraliska auktoritet.

Vatikanens statssekreterare Pietro Cardinal Parolin är arkitekten bakom Kina-avtalet och dess främste entusiast. Peking har inte så subtilt signalerat att han är Kinas toppval som nästa påve. Vid en presskonferens den 22 april – en dag efter påven Franciskus död – talade det kinesiska utrikesministeriets talesman Guo Jiakun om möjligheten till "förbättring av relationerna mellan Kina och Vatikanen" genom "fortsatt" partnerskap, och ingen av de ledande påvekandidaterna har mer erfarenhet av att arbeta med Kina än kardinal Parolin.

Avtalet utgör en fara för det trogna prästerskapet i Kina. En skarp påminnelse om denna verklighet kom förra månaden när de kinesiska säkerhetsmyndigheterna på obestämd tid frihetsberövade biskop Peter Shao Zhumin från det katolska stiftet Wenzhou utan vederbörlig process. Detta är den 61-årige underjordiske prelatens åttonde frihetsberövande under de senaste sju åren.

Minst tio katolska biskopar i Kina sitter för närvarande fängslade på obestämd tid eller på annat sätt begränsas i sina ämbeten för att de motsätter sig regeringens kontroll över deras kyrka. Vatikanen accepterar och döljer i tysthet detta förtryck och har efter överenskommelsen 2018 dragit tillbaka sitt stöd till den underjordiska kyrkan.

Förutom dessa åsidosatta biskopar finns det de som har dött under de senaste sju åren och lämnat sina platser tomma. Vatikanen och Kina har bara ersatt ett dussintal av dem, vilket innebär att ett trettiotal biskopssäten står tomma. Vatikanen, liksom Peking, insisterar dock på att avtalet fungerar och förnyade det i oktober förra året för ytterligare fyra år.

Kina började omedelbart använda avtalet för att pressa biskopar att gå med i den kinesiska katolska patriotiska föreningen, en grupp som leds av det kinesiska kommunistpartiets avdelning för enhetsfrontsarbete. Medlemmarna måste avge ett antikatolskt löfte om "oberoende" från påven. Ingen påve har erkänt föreningen som legitim.

Kardinal Parolin har medverkat till att få katolska präster att gå med i Patriotiska föreningen. År 2019 utfärdade Vatikanen, under sitt eget namn och inte påvens, pastorala riktlinjer som etablerade medlemskap i föreningar som det nya normala för det kinesiska prästerskapet, samtidigt som det tillät samvetsvägran mot det. Samtidigt gick Kina i bräschen för att utnämna kinesiska biskopar.

Som ett resultat av detta får präster som uttrycker politisk lojalitet till president Xi Jinping gunst hos den kinesiska regeringen, och de som vägrar att avsäga sig religiös anknytning till påven förtrycks. Shanghais stift är ett utmärkt exempel på detta. Sedan 1600-talet har Shanghai varit Kinas största och viktigaste stift. Det var stiftet som tillhörde Ignatius kardinal Kung Pin-Mei, världens första kinesisk-katolska biskop, som fick utstå trettiotre års fängelse för att ha vägrat att avsäga sig påven. Tack vare Kina-avtalet är detta ärevördiga stift nu i händerna på Patriotiska föreningen, med påvlig välsignelse.

Under de senaste fjorton åren har två biskopar i Shanghai, godkända av Vatikanen, förföljts. Joseph Xing Wenzhi försvann mystiskt från offentligheten 2011 efter att ha tjänstgjort som hjälpbiskop i sex år med regeringens godkännande. Han förlorade partiets förtroende efter att ha proklamerat att han skulle "lojalt tjäna" påven vid sin biskopsvigning och efter att konsekvent ha motsatt sig medlemskap i Patriotiska föreningen. Året därpå utnämndes Thaddeus Ma Daqin till biskop av Shanghai med godkännande av både Vatikanen och Peking. Vid sin prästvigningsmässa lämnade han offentligt Patriotiska föreningen och åberopade den helige Ignatius ord: "Vi måste välja en väg som kommer att tjäna Gud med större ära." Han sattes i husarrest den dagen på ett seminarium där han fortfarande sitter fängslad utan korrekt rättsförfarande. Varken hans eller Xings frihet var en del av Vatikanens överenskommelse.

Den 4 april 2023 utsåg Patriotiska föreningens biskopsråd ensidigt biskop Joseph Shen Bin, sin egen ledare, att leda Shanghais stift. Påven Franciskus fick inget att säga till om i frågan, men han godkände ändå Shens installation tre månader senare. Kardinal Parolin berömde snabbt Shen som en "aktad herde" och uppgav missvisande att påvens godkännande var "för att rätta till den kanoniska oegentligheten" för "stiftets bästa". Han hoppades också att ett samarbete med Kina skulle kunna "gynna en rättvis och klok lösning" för biskoparna Xing och Ma. Dessa förhoppningar grusades när Peking den 28 april gick förbi dem för posten som hjälpbiskop i Shanghai, och skamlöst utnyttjade det påvliga interregnumet för att återigen bryta mot överenskommelsen och "välja" en patriotisk präst som ny biskop och ensidigt utnämna honom till Shens hjälpläkare.

Biskop Shen uppvisar en partiglöd som, med tanke på hans nya status, lovar att drastiskt förändra den kinesiska katolska kyrkan. I en stiftsintervju i augusti 2023 var han orubblig i att hans flock förkastar påvens auktoritet och insisterade på att de "håller fast vid principen om oberoende och autonomi när de styr kyrkan". Några månader tidigare hade Shen kallat Hongkongs präster till ett möte som han öppnade med att hylla KKP:s nyligen "segerrika hållna" tjugonde nationella kongress och säga att kongressens "anda" skulle hjälpa Patriotiska Förbundets mål att "sinifiera" kyrkan i Kina. Han bekräftade också "Xi Jinpings tankar om socialism med kinesiska särdrag för en ny era", vilket bådar en oroande synkretism mellan katolsk och kommunistisk ideologi när KKP försöker anpassa religionen till partiets doktrin. Shen chockade prästerskapet i Hongkong och sade: "Det är nödvändigt att gemensamt främja [med regeringen] översättning och tolkning av Bibeln."

Shanghai är inget undantag. Sedan överenskommelsen slöts har andra biskopsposter fyllts med KKP-fanatiker, godkända av Vatikanen, medan de trogna biskoparna förföljs. Till exempel bad Vatikanen, på Pekings begäran 2018, biskop Vincent Guo Xijin av Mindong att avgå för att ge plats åt en bannlyst biskop som sedan rehabiliterades och godkändes av påven Franciskus. I januari fotograferades biskop Guo för sista gången inlåst i en församlingskyrka.

Vatikanen har länge tillämpat sin Ostpolitik-policy att inte kritisera Kina. Men 2018, när kurian började driva på för avtalet, började de aktivt skönmåla Peking. Det året skapade kanslern för den påvliga vetenskapsakademin rubriker när han lovordade kineserna för att de "bäst förverkligar kyrkans sociallära". Kardinal Parolin har upprepade gånger främjat kinesisk propaganda. Vid en presskonferens 2020 förnekade han direkt Kinas "förföljelse" av kyrkan och sa att det bara fanns "regler som införs och som berör alla religioner".

Kardinalen påstod också felaktigt att "sinifiering" "utan förvirring" syftar på "inkulturation", vilket är den missionerande metoden att anta lokal konst och godkända kulturella sedvänjor i kristen andakt. Men sinifieringen under KKP kräver att predikningarna är centrerade kring Xi Jinpings uttalanden och att barnen "skyddas" från religiös exponering. Från och med den 1 maj får utlänningar och kineser inte delta tillsammans i religiösa aktiviteter, bland andra restriktioner.

Joseph Cardinal Zen från Hongkong anklagade kardinal Parolin för att ha "manipulerat" påven Franciskus till att godkänna avtalet genom att falskeligen hävda att påven Benedictus XVI hade godkänt dess utkast. I ett blogginlägg från oktober 2020 skrädde Hongkong-kardinalen inte orden: "Parolin vet att han ljuger, han vet att jag vet att han är en lögnare, han vet att jag kommer att berätta för alla att han är en lögnare."

Peking har utnyttjat avtalet, och den katolska kyrkan lider för det. En bättre politik – en som inte delar påvens viktiga makt att utse den katolska kyrkans ledarskap med en ateistisk regering och som stöder kyrkans fortbestånd genom en trogen underjordisk verksamhet – borde ha förts för länge sedan.

Nina Shea

Till svenska, april 2025, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.firstthings.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Läs också: Den fortsatta skandalen med Vatikanens Kina-politik

Läs också: Förföljelsen av 10 katolska biskopar i Kina intensifierades efter avtalet mellan Vatikanen och Kina, enligt rapporten

Läs också: Kardinal Zen i tal till amerikanska kongressledamöter: Kina vill att Vatikanen ”ger upp allt”

Läs också: Medan Jimmy Lai drar till sig stöd över hela världen fortsätter Vatikanen att vara tyst

Läs också: George Weigel: ”Sinifiering” är inte inkulturation