Ärkebiskopen av Tokyo: ’Sammanbrottet för det traditionella familjesystemet’ är en utmaning för ett icke religiöst Japan

4
min read

Ärkebiskopen av Tokyo: ’Sammanbrottet för det traditionella familjesystemet’ är en utmaning för ett icke religiöst Japan

fre, 12/06/2019 - 21:08
Posted in:
0 comments

                                                        Ärkebiskop Isao Kukuchi av Tokyo (CNA arkivfoto)

 

Tokyo, Japan den 20 november 2019 (CNA). – Ärkebiskop Isao Kikuchi av Tokyo har talat med CNA om utmaningarna för de japanska katolska kyrkorna att behålla katolikernas engagemang under en tid av befolkningsminskning och en allt mer märkbar religiös apati bland japanska ungdomar.

”Befolkningsnedgången som beror på låga födelsetal och en åldrande befolkning är inte ett problem bara för kyrkan utan för hela det japanska samhället.”

Ärkebiskopens påpekanden har kommit fram i ljuset alldeles innan påven Franciskus anländer på sitt besök i Japan den 23-26 november. ”Födelsetalskrisen”, som japanerna kallar den, anses faktiskt vara ett av de allvarligaste hoten mot Japans framtid i det kortare perspektivet.

Varje generation har i tur och ordning minskat i befolkningen sedan finanskrisen och många japaner lever ogifta eller lever utan att ha barn. Till och med bland yngre föräldrar som är fruktsamma ligger det genomsnittliga antalet barn mellan ett och två.

Familjer med tre barn är inte vanliga och familjer med mer än tre är extremt sällsynta.

Den nedåtgående situationen i den nationella befolkningen har påverkat alla delar av den japanska samhället. Unga män och kvinnor kan vänta sig en framtid i ett land som räknar med drastiskt försämrad ekonomi. De äldre generationerna har redan svårt att överleva på regeringens pensionsbudget eftersom gapet mellan antalet äldre pensionerade och antalet förvärvsarbetade medborgare krymper stegvis.

”När vi tittar på till exempel daglighandelaffärerna ser vi att många som arbetar där är antingen äldre japaner eller unga utlänningar,” sa ärkebiskop Kikuchi till CNA.

Tills för inte alls länge sedan var det ovanligt i hela landet att se utländska matvarubutiker med utländska anställda. Många studerar och har deltidsarbete medan de bor utomlands. 

”Vi har samma scenario i kyrkan i dag och eftersom det inte skiljer sig från situationen i det japanska samhället, kan jag inte se att det kommit upp i en farlig nivå som det nu ser ut,” sa Kikuchi.

”Tvärtom skulle jag se det som en god möjlighet att predika det glada budskapet på alla platser med en potential att kunna utvidga den aktiva evangelisationen, eftersom kyrkan här är en liten gemenskap som knappt kommer över 1 % av befolkningen.” 

Enligt senaste data uppger omkring 35 % buddismen som sin religion medan omkring 3-4 % ansluter sig strikt till Shinto eller med Shinto närstående folkliga religioner. Endast omkring 1-2 % av japanerna uppger att kristendomen är deras religion.

”Jag inser dock att det är ett stort problem att den katolska tron inte förs vidare av föräldrarna till barnen. Anledningen är i huvudsak det japanska familjesystemet som, i det nuvarande samhällets kontext, har kollapsat.”

Den japanska känslan för ”det traditionella familjesystemet” som ärkebiskopen hänvisar till är rakt på sak, det vill säga en hårt arbetande pappa som skaffar bröd och lägger det på bordet, en mor som ansvarar för plånboken, huset och håller ordning på barnen, och barnen själva som har sin tid hemma, i skolan och i de olika idrotts grupperna. I systemet finns också far-och morföräldrarna, i de flesta fall, mammans föräldrar som hjälper till med uppfostran och sköter huset så gott de kan. 

Denna familjestil har också kallats ”flergenerationshushållet” som i ökande takt blir allt mer sällsynt, särskilt i storstadsområden som Tokyo.

”Sammanbrottet orsakas av situationen på arbetsplatsen som hänger ihop med förändringar i japansk ekonomi (oreglerade anställningar, övertid, dubbelarbetande föräldrar),” sa ärkebiskop Kikuchi.

”Och de överdrivna aktiviteterna i barnuppfostran,” tillade ärkebiskopen. Han påpekade att aktiviteter utanför skolschemat bedrivs på lördagar, söndagar och semesterdagar, och att eleverna ofta hålls kvar utökade timmar i ”pluggskolor”, som in sin tur beror på den försämrade kvaliteten i uppfostran.

Japans hänsynslösa arbetskultur är knappast något okänt. Bilden av den slutkörde lönearbetande mannen som arbetar övertimmar långt in på natten är en symbol för Japan som känns igen i länder runt om i världen och som blivit en av de mest efterhängsna stereotyperna för det japanska folket.

Under de senare generationerna har kvinnorna också oftare kommit in på arbetsmarknaden – av egen vilja och intresse eller ibland, på grund av det ekonomiska trycket att uppfostra barnen.

Vad som emellertid är mindre känt är de tydliga förväntningarna på eleverna i mellanstadiet och högstadiet att delta i aktivitetsgrupper med sina jämnåriga efter skoldagens slut. Det visar sig att inte bara tävlingssporterna – utan också musik, färg och form, och dansgrupperna tar väldigt mycket tid för barnen.

Precis som de hårt arbetande föräldrarna tillbringar barnen ofta mer tid borta än hemma.

”Från utlandet får vi till och med höra att skolan och kommunala arrangemang på lördagar och söndagar utövar en tyst religionsförföljelse. Många friidrottsföreningar kräver av sina medlemmar att de tränar på lördagar och söndagar – på den tid då de flesta familjer borde gå i mässan.

”Sammanbrottet har blivit orsaken till att äktenskapen i det traditionella japanska familjesystemet inte håller, utan att det blir fler ensamstående mödrar som uppfostrar sina barn i fattigdom”, tillade ärkebiskopen.

”Under sådana förutsättningar har det blivit svårt att få tid att komma med barnen till kyrkan på söndagarna och samtidigt svårt för de kristna att få tid att leva trons liv i hemmet.”

Att vara aktiv i en förening är inte obligatoriskt men det förväntas att man är det. Att utebli från ett idrottslag eller en intresseförening kan innebära ett allvarligt socialt handikapp för eleven. Även om paren fått ekonomiskt understöd för att ha större familjer, har regeringen inte kunnat uppmuntra yngre japaner att känna sig tillräckligt trygga i tanken på den traditionella familjebildningen.

Gratis kindergarten och förskola har förverkligats efter ett nytt riksdagsbeslut. Den nya lagen kom till som ett sätt att uppmuntra till att ha fler barn och att modern och fadern skulle få en avlastning i sina uppgifter som föräldrar de första åren. Men månadsbidrag och gratis förskola räcker inte för att för få nedgången i befolkningen att gå i andra riktningen.

”Att bara uppmana människor att återvända till det traditionella hemmet och systemet är inte lösningen på problemet. Problemet angår inte bara kyrkan utan måste lösas av hela samhället. Om situationen fortsätter befarar jag, att inte bara hemmet utan också den lokala gemenskapen kommer att falla samman och försvinna ur vad det japanska samhället står för.”

                                                                                                        Timothy Nerozzi

Översatt för Katolsk Horisont, december 2019, av Göran Fäldt

 

Inlägget kommer från sidan www.catholicnewsagency.com

Direktlänk till inlägget klicka här