Katolska Kyrkan

En hel värld chockades av bilden av den brinnande Notre Dame-katedralen, en symbol för hela den västerländska civilisationen och för hela kristenheten. Det är inte bara en unik byggnad som brinner utan något mycket mer och större.

I dag tisdagen den 16 april 2019 önskar vill vi av hela vårt hjärta gratulera påven emeritus Benedikt XVI på hans nittioandra födelsedag. Vi önskar honom en dag full av glädje över allt Gud givit honom i hans långa liv som betytt så mycket på så många områden och för så många, särskilt i en tid då den kristna, katolska traditionen och kulturen mött så många utmaningar, både i samhället och i Kyrkan.

Varför Kyrkan? Frågan kan låta enkel och banal, men den hörs allt oftare. Och den besvaras ofta helt enkelt: Jag behöver inte Kyrkan! Gud? Meningen med livet? Varifrån kommer vi och vart är vi på väg? Ett växande antal människor besvarar denna fråga själva, helt utan Kyrkan. Andra förtränger dessa existentiella frågor - så länge det går.

En hel rad präster, biskopar och till och med kardinaler drar sig för att förkunna Guds budskap av rädsla för att stöta bort människor. Kristi Uppståndelse kan skänka hoppet igen, även om allt ser mörkt ut, har kardinalen sagt. Prefekten för Gudstjänstskongregationen, kardinal Robert Sarah, har i en intervju liknat den aktuella situationen i Kyrkan med Långfredagen då Jesus blev förrådd.

Woodrow Wilson var president, folk körde sina T-fordar för att se Charlie Chaplin på bio och Första världskriget hade just slutat när diakon Lawrence Girard föddes 21 november 1918. Sedan han föddes för hundra år sedan har världen inte saktat in och inte han heller – i varje fall inte mycket för en hundraårig diakon.

Den nordiska biskopskonferensen (NBK) har avslutat vårmötet som hölls i Trondheim 29 mars till 2 april. Nu åker de tillbaka till sina respektive stift med positiva besked: Antalet katoliker i Nordeuropa fortsätter att växaAntalet katoliker i alla nordiska länder fortsätter att stiga. På grund av migrations- och flyktingströmmar kommer allt fler kristna från andra katolska riter till Nordeuropa. Dessa orientaliska katoliker berikar kyrkan i norr.

“Skyddet av minderåriga och sårbara personer är en integrerad del av evangeliets budskap” skriver påven Franciskus i inledningen av det apostoliska brevet. Påven klargör att det är allas plikt att generöst välkomna barn och sårbara personer och att skapa en säker miljö för dem samt att prioritera deras intressen.

Kardinal Müller släppte i början av februari ett manifest för tron. Detta togs emot av många som ”ytterligare en attack mot påven”. Men det Troskongregationens tidigare prefekt vill med sitt trosmanifest är att varna för kyrkans kanske allvarligaste problem, ”relativiseringen av tron” och för ”falska kompromisser” med världen i ett fåfängt hopp om att bli accepterad, till priset av att inte ”förkunna hela sanningen”. Müllers uppmaning om trohet går till biskopar och präster, i ett dramatiskt ögonblick av förvirring och desorientering.

Målsättningen för Kyrkans ungdomsarbete är att propagera för den katolska tron så att den blir en integrerad del av individens personlighet och värdegrund. Varje individ borde, genom sättet hur han lever, vara exempel för andra vad det innebär att vara en troende katolik. I praktiken innebär det katolska barn- och ungdomsarbetet att man genom utbildning och goda exempel lär ut tron och sålunda fördjupar och stärker den.

Varje år manar kyrkan oss enligt gammal tradition till bön, fasta och bot som förberedelse för påskhögtiden. Jesus själv fastade 40 dagar i öknen, och vi är kallade att förena oss med honom. Fastan vill hjälpa oss att bli mindre beroende av det materiella. Medan kroppen fastar får själen näring. Fastan uttrycker också vår solidaritet med hungrande människor i världen. Det finns många sätt att markera fastetiden. Man kan exempelvis avstå från sötsaker, tobak, alkohol, kaffe, biobesök och annan underhållning eller alltför mycket tv-tittande, dataspelande och internetsurfande.