april 2019

Notre Dame i allas våra hjärtan

Under så lång tid som över 1000 år har alla byggnader av betydelse brunnit, både kyrkliga och världsliga. Inte alla har helt förstörts utan byggts upp igen eller ersatts med andra byggnader som minnesmonument. Men i länder och städer med historiskt förflutet och stora kulturminnen spelar av människohand byggda rum för tillbedjan av Gud eller rum för den politiska och sociala ordningen blivit en del av människors kollektiva minne och till och med identitet.

Svär inte så förbannat!

Ett barn frågade: ”Varför får prästen säga ’djävulskt’ i predikan men varför får lilla jag inte säga ’jävla’?” Klart att ”jävla” betyder ”djävulsk” - inget annat. Barnet har rätt. Var i Katekesen förbjuds det som vi kallar svordomar? Ingenstans! Religiösa kraftuttryck förekommer nämligen inte i alla kulturer. Men i den svenska har vi fenomenet i överflöd.

Påskdagens morgon 2019

Kära bröder och systrar, Tron på uppståndelsen vilar på tron på Gud som ”inte är en Gud för döda utan för levande” (Markus 12:27). Många i det judiska folket hoppades på uppståndelsen – men utan att ha några verkliga bevis på vad det skulle innebära. Egentligen har vi samma situation i vår tid och i vårt samhälle, människor hoppas på en uppståndelse men menar i de flesta fall ”ett evigt liv”.