Kortpredikan 16 juli 2019, Vår Fru av berget Karmel
2 Mos 2:1-15a; Ps 69:3,14,30-31,33-34; Matt 11:20-24
”När de ödmjuka ser det, skall de glädja sig.”
Mose räddas ur Nilflodens vatten, för att senare rädda folket ur slaveriet.
Han fostras och får undervisning vid Faraos hov, för att senare kunna leda folket. Mose liv står under Guds ledning och försyn.
Men alla ser inte. Den landsman som hade gjort orätt och förmanas av Mose känner sig kränkt och reagerar i upprört högmod: ”Vem har satt dig till hövding över oss?”
Jesus förebrår de städer där han utfört en rad underverk. De har större ansvar än det ökända Sodom. Inga mirakler biter på den högmodige.
Ser vi vad Gud har gjort i våra liv? Alla gånger han sökt oss, väglett, förlåtit, tröstat och räddat oss? Trots motgångar, lidanden och egna synder? Ser vi att våra liv står under Guds försyn? "De underverk som har utförts i dig."
Ser och hör vi vad Gud har gjort med sitt folk genom den heliga historien? - "De underverk som har utförts i dig."
Jesu ord sammanfattar Marias mysterium. Inga underverk har varit större än de som skedde i jungfrun. Maria ser och prisar ”Herrens storhet”. Hennes hjärta är rent och ödmjukt.
Människan är skapad med förmåga att se och förstå.
Hon är skapad med en vilja som kan älska.
De troende är nyskapade i Marias son, renade från sina synder, och kallade att förvandlas och gudomliggöras.
Förvandlingen har sin källa i den heliga eukaristin, han i oss, vi i honom.
”När de ödmjuka ser det, skall de glädja sig.”
pater Ingmar Svanteson