En vigselpredikan i sommartid 2021

En vigselpredikan i sommartid 2021

Kära vänner, kära brudpar,

Det har varit en glädje att få lära känna er som personer under en del av er förlovningstid som nu strax ska övergå till äktenskapstiden. Ni kommer att märka att de hänger ihop i enhet genom den kärlek ni redan visat varandra. Som förlovade har ni fått se fram emot en tid i livsgemenskap och som gifta får ni se tillbaka på förlovningstiden som en tid av ömsesidig längtan efter gemenskap.  

Äktenskapet är ett av de sju sakramenten. Vad det innebär kommer ni att märka under tidens gång. Nyckelpersonen ni delar ert äktenskap med är Jesus. Ni hör genom dopet och konfirmationen till Hans kropp som är Kyrkan. Det är ett stort mysterium, lika stort som kärlekens mysterium.

Hur ska Jesus bli er vän i ert äktenskap och i den familj med barn som ni önskar er i framtiden? Ni ska naturligtvis se till att Han alltid är inbjuden, att det finns en plats för honom som er första och viktigaste gäst.

 Vi har ju märkt i evangeliet om bröllopet i Kana att han själv gärna vill vara hos brudparet och dela deras glädje och lycka tillsammans med festsällskapet.

Han förvandlade vatten till vin och ”uppenbarade sin härlighet”, säger Johannes. Ja, på det här numera världsberömda bröllopet gjorde han ett tecken, ett stort tecken, ett underverk, men inte bara för att bidra med det goda vinet utan för att ”lärjungarna skulle tro på honom”, hör vi i evangeliet.

Det är just detta som är svaret på den första frågan, ”Hur ska Jesus bli er vän i äktenskapet och i er blivande familj”? Ja, ni ska tro på honom, tro helhjärtat på honom, leva med honom som hans lärjungar.

Varje sådan familj, varje sådant äktenskap som lever med Jesus som en kär gäst, kommer att bestå i sin enhet och i sin kärlek.

Visst, er kärlek är mänsklig, visst, ni är fria människor som funnit varandra och valt varandra för att leva tillsammans, i framgång och i motgång, i hälsa och sjukdom, hela tiden i trygghet med Jesus Guds Son, Faderns älskade Son som blivit människa genom den Helige Ande och Jungfru Maria.

Visst, er kärlek är mänsklig men den blir gudomlig genom Jesus Kristus.

Guds Son har levt i en mänsklig familj, han har levt i kärlek till sina jordiska föräldrar Maria och Josef. Hans liv och familjen i Nasaret blir ett föredöme för alla kristna familjer, för alla kristna makar som finner lyckan med varandra.

Så länge de har brudgummen hos sig ska de inte fasta, säger Jesus till Johannes döparens lärjungar som höll sträng fasta hela tiden. Men Jesus säger också att så länge brudgummen är hos dem ”ska de inte behöva fasta”, då ska de hålla fest och vara glada. (Matt 9:15).

Så tillägger han: ”Det ska komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och då kommer de att fasta”. Han menar, det måste komma sådana tider i livet då man inte tycker att man har hans stöd, utan att man bara lever i tron och litar på honom, fastän man har det svårt. Man upplever en slags andlig ökentid.

Ändå är det så att de som har Jesus som sin vän i äktenskapet och i familjen, det är de som ”bygger sitt hus på berggrunden.” Regnet öste ner, floden kom, vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det rasade inte, eftersom det vara byggt på berggrund”, skriver Matteus (7:25).

Tron är denna starka berggrund, tron på Gud Skaparen och Frälsaren. Det räcker hela livet. Det håller hela livet. Det innebär inte att de gifta, både mannen och hustrun, ibland måste gråta, gråta verkliga tårar. De kan vara av glädje men de kan också vara av sorg. Men tårar! Rikligt med tårar!

Det som ser ut som sorgens tårar kan visa sig vara tacksamhetens och kärlekens tårar. Vi tänker på tecknet Jesus gjorde när han på bröllopet i Kana förvandlade vatten till vin. Det är också ett underverk att han ibland gör våra tårar till ännu mer kärlek och till tröst, till och med när brudgummen förlorar sin brud och bruden sin brudgum. Den tiden måste komma men Jesu vänskap kan inte gå förlorad.

Det är därför det är så viktigt att han är den främsta gästen i hela äktenskapets tid. Det är det som är betydelsen av ett sakrament.

Kära brudpar! Ni skall bygga ett nytt hus i vår värld. Ni skapar något nytt ur kärlekens gåva och kraft. Det är en stark kraft. Det är den starkaste kraften vi människor kan ha att förvalta och göra fruktbärande. Vi alla önskar er denna livets välsignelse och gläder oss att få vara med er när ni idag lägger grunden till ert eget hus, huset där Jesus kommer att vara en kär gäst. Må ni nu festa och vara glada. Amen.

                                                                                              diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.