Firande i Olofs kapell, Stiklestad, S:t Olofs dag, 28 juli 2023. (foto: Ivan Vu / Trondheims stift)

År 2030 firar Norge tusenårsjubileet av den helige Olavs död, martyr och kung av Norge  (995–1030). Som en förberedelse för denna stora händelse, som anses vara ett nationellt jubileum, anordnar den katolska kyrkan i Norge minneshögtider av olika slag över hela landet. Jubileet kommer att vara av särskild betydelse i prelaturen i Trondheim, där Olav led martyrdöden, i Stiklestad.

Pilgrimsprocessionen den 28 juli 2023, nära Stiklestads kyrka, uppförd över platsen där Olof Haraldsson dödades. Foto: Ivan Vu/Trondheims stift.

Olav Haraldsson, som blev kung Olav II av Norge, firas i kyrkan den 29 juli. Han var en ledande figur i Norges historia och är ihågkommen som en monark som försökte ena landet och som bidrog till att föra den katolska tron till det nordliga landet.

Enligt den officiella hemsidan för den katolska kyrkan i Norge var Olav son till kung Harald Grenske, en lokal kung i Vestfold och en våldsam och otrogen man som Olav aldrig träffade. Olav var också ättling till Harald Hårfager (850–933), den förste norske kungen.

Olof valde att följa i sin fars fotspår och gav sig ut på vikingaräder österut under tonåren. Han deltog i räder i de baltiska länderna, reste sedan sydost till England och fortsatte sedan längre söderut till den spanska kusten. När Olof förberedde sig för att bege sig till Medelhavet slogs han av en märklig dröm om en man som sa till honom att "överge sin plan" och "återvända till Norge", där han "ska vara kung för evigt".

Oavsett om drömmen är historiskt sann eller inte, kände sig Olav tvungen att återvända till sina förfäders land "som en samvetsfråga".

År 1013 seglade han först till Rouen, huvudstaden i Normandie i nordvästra Frankrike, där han tillbringade vintern som gäst hos hertig Rikard II av Normandie. Där upptäckte han den kristna tron och blev döpt. Denna period förblev oförglömlig för honom eftersom han under sin regeringstid som kung inspirerades av den frankiske kungen Karl den store, som han betraktade som sin förebild.

När Olav återvände till Norge fann han ett område som var politiskt och religiöst uppdelat mellan danskar, svenskar, jarlar av Lade och härskare över lokala byar och små riken.

En fest i Stiklestad kyrka den 28 juli 2023, dagen före S:t Olofs fest. Foto: Ivan Vu, Trondheims stift.

Olav utkämpade strider, den ena efter den andra, och kom i besittning av landet och erkändes långsamt som kung, riksdag efter riksdag och slutligen över hela Norge. I ett försök att etablera relationer med Sverige gifte han sig också med den svenske kungens dotter.

Väl på tronen använde Olav all sin kraft för att kristna landet, enligt Kyrkan i Norge. Förutom att bygga kyrkor införde han "den kristna lagen". Inspirerad av bibliska bud föreskrev denna lag att slavar skulle friköpas varje år, förbjöd polygami och kött på fredagar och införde straff för våldtäkt och kidnappning av kvinnor, bland annat.

Olav Haraldsson, som var upptagen av rättvisa och fred, beskrivs som en "kung som nitälskat för den kristna lagen", vilket inte behagade några av de styrande klanerna. Hans omedgörlighet skapade fiender, vilket i slutändan ledde till hans undergång.

Ställd inför ett bondeuppror tvingades kung Olav att strida och mötte sin död vid Stiklestad i Trondheim den 29 juli 1030.

"När kungen fick denna skada kastade han sig mot en sten och kastade bort sitt svärd och bad Gud att hjälpa honom", säger berättelsen.

Strax efter kungens död förändrades tonen bland hans fiender.

"Den vintern var det många i Trondheim som började säga att kung Olav verkligen var en helig man och att många under ägde rum på grund av hans helighet. Många började be till kung Olav", står det på hemsidan.

Ett år senare utropades Olav till helgon och martyr. Hans kropp grävdes upp och befanns intakt, med en doft av rosor.

Biskop Vardens kallelse

Stiklestad, där S:t Olav dog, är idag en viktig minnes- och pilgrimsplats. Ett kapell har byggts på en kulle mitt på tomten, beläget i Trondheims prelatur.

"Genom sitt arbete som lagstiftare visar han oss att en kristen gemenskap måste styras av universella rättviseprinciper. Genom sitt mod inför motstånd visar han oss att vissa saker är värda att dö för", förklarade prelaten i Trondheim, biskop Erik Varden, som talade med CNA om arvet efter kungen.

"För katolikerna i Norge", tillade han, "representerar S:t Olav ett meningsfullt kristet liv. Han visar oss att nåden verkar sakta men säkert; att den uppmanar oss att göra radikala val. Att ett liv som levs i evangeliets tjänst ger frihet och blomstring, men inte nödvändigtvis framgång. När allt kommer omkring dog han som martyr."

Biskop Erik Varden med S:t Olavs reliker under en procession i Stiklestad den 28 juli 2023. Foto: Ivan Vu/Trondheims stift.

Vid en högtidlig mässa på S:t Olavs fest i Nidarosdomen i somras anmärkte biskop Varden i sin predikan att vid tiden för Olavs martyrdöd "kom folk i stora skaror för att be inför Olavs kvarlevor. De fann tröst och helande." Och det händer än idag. "Vi har bland oss några som har blivit botade från allvarlig sjukdom efter att ha bett inför den helige Olofs reliker", sa biskopen.

Biskop Varden berättade för CNA att förberedelserna för jubileet har börjat tidigt eftersom "stora saker tar tid".

"Vi vill använda denna nådens tid till att bli mer medvetna om det arv som anförtrotts oss genom kyrkan och ta ansvar för det i ett åtagande att omvända oss, så att våra liv kan vara trovärdigt katolska och kristna", förklarade biskop Varden.

När det gäller antalet pilgrimer som förväntas för evenemanget 2030, i ett land där katoliker utgör cirka 3 % av befolkningen, påpekade biskopen att "under medeltiden strömmade människor till Sankt Olavs grav från hela Europa. Vi ser ett uppsving för denna pilgrimstradition."

Förberedelserna på väg

Med anledning av jubileet kommer prelaturen i Trondheim den 13 april i år att lansera ett initiativ kallat Mission2030 i S:t Olofskatedralen i Trondheim. Den inledande konferensen, som samordnas av EWTN Norge, kommer att reflektera över "innebörden av 'mission” i Herrens år 2024". (Obs: EWTN är moderbolag till CNA och registret.)

S:t Olofs dag-procession i Stiklestad den 28 juli 2023. Foto: Ivan Vu/Trondheims stift.

En liknande konferens – med paneldiskussion, mässa, tidegärd och utställningar – kommer att äga rum varje vår under åren fram till 2030, enligt den officiella webbplatsen. Ämnena under de kommande åren är bland annat "S:t Johannes Paulus II och kallelsen till ny evangelisation", "Kristen tro och barmhärtighet", "Litteratur och goda nyheter", "Predika genom skönhet", "Att följa en kallelse" och "Liv och tro enligt Skriften".

Eftersom S:t Olav avled på en onsdag, kommer prelaturen att erbjuda regelbundna onsdagsgudstjänster i Stiklestads kapell med början onsdagen efter S:t Olavs högtid den 29 juli – alltså den 31 juli i år.

Jubileets officiella logotyp, målad med nationalfärgerna rött, vitt och blått, föreställer yxan som Olav dödades med, klotet, den kungliga kronan och en vattendroppe med hänvisning till årtusendet för Norges dop.

Emma Silvestri

Till svenska, februari 2024, Eva-Lotta Svensson

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här