Dorothy Day är ett vittne för vår tid

3
min read

Dorothy Day är ett vittne för vår tid

tis, 09/12/2023 - 20:32
Posted in:
0 comments

Ledare: Grundaren av Katolska arbetarrörelsen är ett starkt vittne för helighet och hopp i vår samtid.

Dorothy Day ses här med polis på väg till fängelset i Fresno, Kalifornien, USA, den 10 augusti 1973 sedan hon några dagar tidigare brutit mot domstolens förbud att genomföra strejkrätten för lantarbetarnas fackförbund (United Farm Workers Union). Hon var då 76 år och ansvarig utgivare för ’Catholic Worker’. Day sa att sitta i fängelse här ”var ett paradis i jämförelse med andra fängelser” hon upplevt under ett halvt århundrade av facklig kamp. (Foto, Joe Bigham/AP)

 

Det har från Vatikanen nyligen framkommit att påve Franciskus har en positiv syn på helgonförklaring av Guds tjänarinna Dorothy Day.

Hur det än blir, om Kyrkan till sist offentligt erkänner den amerikanska medgrundaren till den katolska arbetarrörelsen som helgon eller inte, så förblir det ett faktum att Dorothy Day är ett starkt vittne för helighet i vår samtid.

Days liv spände över större delen av 1900-talet. Hon föddes 1897 men det är först på senare tid hon blivit en så relevant och inspirerande gestalt och vittne, inte minst som motvittne till liknande  utmaningar som kännetecknar västerländsk kultur också idag.

Days liv är nämligen vittne för hopp i en tid som förefallet allt mer desperat. Inte bara tack vare sitt andliga liv efter konversionen när hon var 30 år, eller på grund av sitt heroiska stöd till de fattiga och marginaliserade som gjorde henne till en bärande person i den katolska arbetarrörelsen, utan för att hon tillät Gud att dra henne ur ett djup av synd.

Hennes livsstil före omvändelsen till den katolska tron var tydligt präglad av många onda uppfattningar och utlevelser. Det har skrivits mycket om hennes engagemang i kommunismen och utomäktenskapliga förbindelser och genomförd abort, men ändå är hon nu kandidat till helgonförklaring.

Day förkroppsligar verkligen uttrycket att ”varje syndare har en framtid och varje helgon har ett förflutet”. Just därför är Dorothy Day en potentiell källa till tröst och förhoppningar för andra som brottas med sin bräcklighet i livet.

Ser man till helheten i hur hon omfattade den katolska tron när hon gick in i Kyrkan, upptäcker man att det finns en ljumhet i kompromisser och inre rörelser som hon fullt medveten vill avvisa. När Day blev katolik visste hon att det skulle innebära slutet på förhållandet till Forster Batterham. Hon älskade honom men han vägrade gifta sig med henne. En annan sida av hennes liv var umgänget med kommunismen och socialistiska vänner. Day hade viljan att släppa de gamla banden för att hon ville vara trogen något annat och något mycket större, Gud.

Hon är kanske mest känd för sitt sociala engagemang. Det är hennes dragning till ”allt eller intet” som kommer till uttryck i sättet att leva sin katolska tro i den sociala verklighet som omgav henne. De som försöker klassificera Day som mer ”liberal” än ”konservativ” gör henne en björntjänst. Hon tänkte sig inte rörelsen hon var med att grunda, eller det sociala engagemanget, som något inom de partipolitiska ramarna. Hon såg sitt engagemang som något utanför det konkret politiska som gjordes meningsfullt genom evangeliet och den katolska socialläran och inte direkt genom utmaningarna i den amerikanska politiska dynamiken.

Dorothy Day har gett ett helgjutet vittnesbörd i en tid då den politiska partiskheten kan till och med hota eller förvränga Kyrkans vittnesbörd. Hon är ett förpliktande vittne för en sammanhållande katolsk inställning till ett socialt och politiskt engagemang.

Sambandet mellan Days aktivism och andliga liv är till slut ett viktigt (och ofta missförstått) vittnesbörd för oss idag. Det finns de som återger hennes intensiva eukaristiska andakt och tilliten till helgonen som en slags teater vid sidan om, när i själva verket hennes bön och tro var helt avgörande för hennes arbete och mission i den katolska arbetarrörelsen.

“Jag vet inte hur man kan älska Gud utan att älska de fattiga,” sa Day 1950. ”Jag vet inte hur jag ska kunna tjäna Gud om jag inte kan göra det genom att tjäna de fattiga.”

Att dessa två saker hör ihop är naturligtvis fruktbärande åt det andra hållet också. Day har deltagit i Kyrkans sakramentala liv och det har förmått henne att tjäna de fattiga och behövande. Det är ju just detta sammanhållna vittnesbörd som vi har så stort behov av i världen i våra dagar.

Översättning i september 2023, Göran Fäldt.

 

Inlägget kommer från sidan www.ncregister.com

Direktlänk till inlägget klicka här

Gråbröderna

De senaste artiklarna

Katolsk Horisont
25/04/2024
Katolsk Horisont
22/04/2024
Katolsk Horisont
20/04/2024