På vår vakt
Vi måste alltid vara på vår vakt. Samhället kan förändras om fel människor får makten och utnyttjar den. Missnöjesstämningar i samhället kan vara grogrund för maktövertagande i steg som också skedde i Tyskland under Hitlers första tid och i Italien under Mussolini. Båda visade sig först positiva till Kyrkan och såg ut att lova samarbete mot de ateistiska krafterna i kommunismen. Men det handlade om politiska rökridåer för att dölja de långtgående idéerna.
Det fanns i Tyskland många goda patriotiska och gemenskapsskapande ungdomsföreningar. Indoktrineringen av ungdomarna började med nazistiska föreningarna som blev obligatoriska när de tidigare godkända föreningarna inte länge tilläts. På så sätt fick man med sig ungdomen i uppbyggnaden av nationalsocialismen utan att de anade oråd.
På universitetsnivå samlade den nazistiska regimen studenterna till fackeltåg för att rensa ut ”otyska” böcker. Man gick med fanor och till musik och brände böcker och beslagtog konst. De som kunde flydde västerut och kunde överleva. Så småningom var ingenting tillåtet som inte sanktionerades av nationalsocialistiska partiet som utsåg Hitler till ”Führer”.
De ungdomar som upptäckte det allvarliga hotet mot det tyska folket, den Vita Rosen och syskonen Scholl, och motsatte sig kriget som började i september 1939, ställdes inför rätta och dömdes till döden genom giljotinering. Syskonen var inte katoliker men de läste katolska författare och kyrkolärare och tog ställning i stort mod och självuppoffringar. Flera av dessa modiga ungdomar är i dag undersökta för saligförklaring av Kyrkan. Ett land som dödar sina egna är dömt att misslyckas. Trons vittnen talar däremot om det odödliga hoppet!
När de antisemitiska lagarna införts fanns omedelbart svårigheter av alla slag i samhället i arbete och studier om man inte anslöt sig till regimens diktat. Många tyskar var kritiska och motståndare och det har beräknats att över 15 000 tyskar avrättats i sitt eget land för olydnad mot Hitler. Så många insåg att nazismen var en dödlig fara för Tyskland.
Det hjälpte dock inte för att förhindra en katastrof som lade ett stort europeiskt kulturland i ruiner. Många i Sverige gick ideologiskt i fällan men vårt land räddades från tysk ockupation. Från Norge och Danmark kunde motståndsmän och motståndskvinnor fly till Sverige. Kunde vi ha gjort mer? Borde vi ha gjort mer? Borde fler ha varnat som norska nobelpristagarinnan Sigrid Undset?
I Italien ersattes valda borgmästare i städerna och i regionerna med ofta aristokratiska fascistiska byråkrater som lojalt genomförde Mussolinis politik. Kritiska italienare, som till exempel Nobelpristagaren i litteratur, Eugenio Montale, avsattes från sin post som kulturansvarig i Florens och gjordes arbetslös. Fascismen i Italien genomfördes i början genom kulturinstitutionerna som finansierades av staten och lade grunden för den antisemitiska politik som skulle hota judarna i hela Italien. För många av dem var Kyrkan och klostren den enda räddningen. Det blev också början till motsättningarna mellan staten, Mussolini, och påven Pius XII. Vatikanens nu öppnade arkiv är bevis för hur Kyrkan stod ställning mot fascismen både i Tyskland och Italien.
Både tysk och italiensk fascistisk organisation avslöjar vilka metoder som användes för att indoktrinera hela folket och vänja dem vid kriget och förföljelserna mot judar och intellektuella som kritiserade. Man använde sig av organisationer för ungdomarna, både pojkar och flickor, och fick dem med sig i fosterländsk entusiasm för att senare enrollera dem i kampen för Tredje riket. Man fick med sig kvinnorna och gjorde dem till ”ariska” barnaföderskor.
Hur var allt detta möjligt? Hur kunde ett helt folk bedras och vilseledas till ett fruktansvärt öde för miljontals människor?
Tyskland var och är ett kristet land. Det betydde då att många insåg att makten och politiken stred mot kristendomens och Kyrkans tro och moral. Nazisterna var medvetna om detta inre motstånd och gjorde därför allt de kunde för att vänja samvetena vid den nya inriktningen och premierade nytänkande. Vad som sedan hände efter krigsslutet är en lång historia om skuld och heroism.
Även om den historien nu skrivs med sanningen för ögonen är det ingen garanti för att inte en ny indoktrinering kan vilseleda hela folk igen i en nära eller avlägsen framtid. Makt är alltid korrumperande och farlig. Vi ser exempel på det hela tiden i vår omvärld.
Räcker det? Nej, vi måste alltid vara på vår vakt och identifiera farorna som kan hota. Vi behöver den kristna tron och det informerade kristna samvetet. Det är nu och här kampen för friheten och rättvisan för människor av alla raser och religioner måste föras.
diakon Göran Fäldt
