Det katolska ”Kyrkans lära” och det protestantiska ”Tron allena” – samma fundamental option?

Det katolska ”Kyrkans lära” och det protestantiska ”Tron allena” – samma fundamental option?

Med ”Kyrkans lära” menar vi som katoliker inte bara trosbekännelsen utan allt som följer av läran om Guds människoblivande i Jesus Kristus. Att bara omfamna ”läran” som ett existensiellt ställningstagande är i grunden en emotionell-konfessionell bekännelse utan konsekvenser i alla etiska och sociala frågor.

Katoliker som menar allvar med att omfamna ”kyrkans lära” tar positiv ställning till det kyrkliga ämbetets tolkningar av tidens frågor som bud att följa och efterleva. Det kan gälla allt från den andliga disciplinen i det dagliga livet och förhållandet till hela den universella kyrkans uttalanden, som till exempel rätten till den heliga kommunionen, friheten att ingå ett oupplösligt äktenskapsförbund eller rätten att donera egna fysiska organ för någon annans liv.

 ”Kyrkans lära” är allt från Jesu Bergspredikan till försvaret av livets helighet och sexualitetens öppenhet för nytt mänskligt liv,  enligt påvarnas uttalanden i kraft av bindande läroförklaringar. Det lutherska ”tron allena” är på ett liknande sätt också specifikt i den meningen att tron bygger på ett för alltid gällande ställningstagande för Jesus Kristus.

Kristus på tronen med evangelisterna

Kristus på tronen med evangelisterna

 

Men i båda fallen kan de ikoniska begreppen ”Kyrkans lära” och ”Tron allena” begränsa sig till en emotionell upplevelse som söker sin bekräftelse i dagligt liv. Men ingen kan giltigt reducera helheten i Guds uppenbarelse.

Man kan jämföra med vad som sägs i klimatfrågan som engagerar nästan alla yngre. Opinionsbildare i ”världsklass” som Greta Thunberg, och generationen ”Fridays for the Future”, avfärdar alla politiska uttalanden om insatserna för planeten som konstant ”ihåliga”.

Konkret handling, annars ingenting! Precis som katoliker som tar ”hela läran” som absolut norm och protestanter som tar ”tron” som livsavgörande underlag för alla sina handlingar, menar klimataktivisterna allvar och är, som de verkliga klimataktivisterna, konkreta:

”När man pratar om klimatkris måste man på något sätt specificera vilken klimatkris vi pratar om. Pratar vi om den klimatkris som inkluderar alla våra utsläpp är Sverige inte alls ledande. Pratar vi däremot om den klimatkris som bara innehåller de utsläpp vi inte har lyckats outsourca eller förhandla bort i kryphål i internationella klimatramverk kanske Sverige är ledande”, säger Greta Thunberg i en intervju med Aftonbladet den 1 juni 2022 i Stockholm. Man måste specificera vilken klimatkris vi pratar om, säger Thunberg med rätta.

Vi kan lära oss av de kloka i ”världen” och ta det till oss som Kristi lärjungar. Vi måste vara konkreta men trogna och inte bara emotionellt engagerade. ”Läran” är inte vilken lära som helst. ”Tron” inte vilken känsla som helst.

Både ”läran” och ”tron” blir ”ihåliga” som normer om Jesus uppfattas som ett Guds sändebud med ett budskap om tröst och meningsfullhet. Irrläran börjar med tanken att Jesus Guds Son är skapad av Fadern och yngre än Fadern. Det ger en helt annan bild av Gud och inverkar på alla samhällsbildningar på fel sätt.

Jesus är evig Gud och Sonen som blivit människa med den följden att allt Han uppenbarar för människorna är gudomlig lag som inte bara kan omfattas emotionellt som en allmän ”fundamental option” utan som är konkret i alla etiska val.

                                                                                                         diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.