Är ”politiseringen” av Svenska kyrkan något nytt?

Är ”politiseringen” av Svenska kyrkan något nytt?

En återkommande diskussionsfråga i Svenska kyrkan är de politiska partiernas roll i kyrkans beslutsfunktioner. Antingen försvarar man den nuvarande ordningen med val av kandidater som listats av de lokala partierna eller vill man att de kyrkligt aktiva själva ska vara de valbara.  

Den första uppfattningen är inte omotiverad om man tänker på att den politiska makten, kungamakten eller den parlamentariska demokratin, varit självklar och grundläggande allt sedan Kyrkan i Sverige skilts från Rom och biskopen av Rom, aposteln Petri efterträdare, påven, under Gustav Vasas tid på 1500-talet.

De politiska partiernas historiska bakgrund

Att de politiska partierna ingår i Svenska kyrkans ledning är i själva verket en logisk följd av den protestantiska reformationens förstatligande under kungamakten. Hela gudstjänstordningen ändrades och prästerna utbildades på annat sätt än tidigare. Kyrkorummen utformades efter nya principer.

Problemet med partirepresentationen är däremot att partierna dels har olika kyrkosyn och dels olika förslag till vad som ska vara Kyrkans kärnverksamhet. Man får alltså olika svar på nästan alla relevanta frågor, alltifrån mer kyrkotrogna till mer samhällsorienterande.

Bibeln, teologin och staten

I vissa fall betyder Bibeln och teologin mindre än de politiska partiernas egna visioner. Den uppfattningen som vill vara helt fri från det politiska inflytandet är egentligen den katolska. Katolska kyrkan är också fädernas kyrka i Sverige.

Maria i Heda kyrka, Östergötland
                              Maria i Heda kyrka, Östergötland, Mitten av 1100-talet – katolsk tid

 

Den har emellertid varit förskjuten från landets historia och kultur så länge att bandet glömts bort eller inte längre förstås.

Den kyrkomedvetna grupp i Svenska kyrkan som vill värna om Kyrkans frihet i förhållande till staten och politiken begär egentligen en kyrkotyp som är orealistisk och främmande. Om de skulle lyckas skulle de såga av den gren de sitter på. Den gruppen kommer inte att vinna valet till kyrkomötet i september i år.  

Utarmningen av det kyrkliga vardagslivet i norra Europa

Alltsedan 1800-talet har kristendomen i sig själv fått mindre betydelse i samhällena i norra Europa. Det är den kristna tron som sådan som förlorat mark bland folken och i deras vardagsliv på grund av både bibelsynen, utvecklingsläran och utopiska ideologier, och i dess följd den materialistiska utvecklingen.

I det läget kan man ändå säga att den kritiserade ”politiseringen” av Kyrkan (den gamla lutherska statskyrkan), utan att vara tydligt kristen, ändå håller kristendomen vid liv i samhället – om än som ”konstgjord andning”.

Nackdelarna med det statliga beroendet

Politiken vill tillgodogöra sig det historiska, kristna ”kulturarvet” och de uttalat kristna vill kunna luta sig på statens och samhällets stöd för skatteinkomsterna och för det offentliga och representativa som kyrkorna alltid behöver. De kungliga dopen och vigslarna omges med samhällets alla medel för offentligt erkännande. På ytan kan landet fortfarande se ganska ”kristet” ut men ser man till lagstiftningen ser man det växande avståndet. 

På ett sätt kanske man inte ska vara så kritisk mot ”politiseringen” men å andra sidan måste man vara medveten om den inre försvagningen av kristendomens sanningar.

Nytt vin i nya vinsäckar – men varifrån kommer vinet?

Hela västerlandet har i praktiken blivit mer hedniskt tänkande och det kyrkliga församlingslivet, som en gång var starkt och levande, är på tillbakagång. Det kyrkliga livet fylls med ett mer allmänt humanitärt och estetiskt innehåll utan större möjligheter att forma kristna människor och ge dem undervisning för deras kristna samveten.

För oss som katoliker är kyrkovalen till Svenska kyrkan mer en fråga om ekumenisk uppmärksamhet än om kristen tro och moral.

Hur kan jag som katolik vara partipolitiskt engagerad?

Vi har den katolska socialläran och de kyrkliga dokumenten som grund för vårt handlande och samhällsengagemang. Vi är inte en demokrati och inte ett samfund för oliktänkande. Vi kan bara vara trogna Kyrkans lära och leva efter den så tydligt som möjligt. Vi kan som katoliker möjligen vara partipolitiskt verksamma – under förutsättning att vi klart och tydligt framhåller katolska principer och normer och inte låter oss påverkas av åsikter som strider om Kyrkans lära.

Kyrkan kan bara stå i den kristna sanningens tjänst, inte i kompromisser eller halvsanningar.

                                                                                                                diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.