Politiska framsteg? Fyra centrala områden som skadat Sverige.

Politiska framsteg? Fyra centrala områden som skadat Sverige.

Den som har ”lång erfarenhet” av att leva i Sverige vill gärna ha en förklaring till varför det blev som det blev. Låsningen till frågan om NATO är bara ett exempel på motsättningar mellan vänster – höger under hela 1900-talet. Inte ens om den frågan till slut blir löst, upphör motsättningarna. Det finns andra sätt att exemplifiera samma hårda, ja rent fientliga motsättningar inom landet. Med min ”långa erfarenhet” urskiljer jag fyra tydliga områden.

Näringslivsförändringar

Löntagarfonderna, långt framskridet förslag som   föll i Riksdagen  

Lagen om anställningskydd (LAS, 1982)

Arbetsgivaravgifter

Statliga monopol

Stormarknaderna med self-service.

Kommentar:

Mångfalden i småföretagande och förfogandet av eget kapital har allvarligt försvårats och erfarenhet och kunnande inom varuutbudet har överförts till logistik och kampanjtänkande. Stölder från hyllorna i butik kostar butiker och marknader flera miljoner kronor årligen.

Familjelivsförändringar

Kvinnans ekonomiska oberoende

Skilsmässa på begäran

Abort på begäran

Föräldrabidragen

Förskolorna

Genusideologin som medel för jämställdhetsmål

Kommentar:

De unga utbildas till att fråga samhället om allt och ser inte det personliga ansvaret för familjen som huvudsaken. Barns och ungdoms psykiska hälsa och till och med könsdysfori är nya växande sociala områden. 50 år av fri abort har hittills inneburit förlust av minst 1, 5 miljoner barn. Motsvarande förluster i grannlandet Finland har öppet diskuterats i Riksdagen och setts som en förklaring till behovet av invandring. Tendensen att inte vilja ha barn blir starkare år från år. Ekonomi bestämmer alla beslut.

Välfärdssamhällsförändringar

Lärarutbildningen

Eleven i centrum

Straffrättsreformen

Hyresregleringen

Marginalinkomstbeskattningen

Kommentar:

Mångfalden i skolgång och praktisk och teoretisk kunskapsförberedande – folkskola, realskola, yrkesskola, läroverk och universitetsstudier med examina ersattes med grundskola för alla och studentexamen för alla. Paradigmskiftet skulle minska samhällsklyftorna men ledde till friskolor som protest mot likriktningen. Sverige har fått en kunskapskris och ett underskott på kompetens på alla yrkesområden. Straffrättsreformen från 1970-talet ville ha samhällsinsatser som förebyggande insatser mot brottsligheten och färre fängelser.  Vi har nu familjer som fungerar som domstolar och som beslutar om straff och belöning. Unga kan göra karriär i brott. Några äger pengarna men de flesta är fattiga. Merarbete och ökade inkomster naggas i kanten med beskattning. Det leder till kapitalflykt till utlandet och vanskött privatekonomi. Det har inte fått den önskade effekten med minskade sociala klyftor utan ökat dem.

Biståndspolitiken

Högkvalitetsinsatser

Hjälp till sexuell hälsa

Självbeskattning för illusoriska ändamål

Kommentar:

Genom statliga och andra biståndsorganisationer som får disponera statliga bidrag eller frivilliga gåvor vill Sverige vidmakthålla sitt status som stöd för en samhällsuppbyggnad politiken genomfört i Sverige. Många icke statliga biståndsorganisationer lever egentligen på statliga bidrag och kan legitimera en större lönebaserad byråkrati. Sverige kan inte effektivt bidra till jordbruk och industriell utveckling i länder man kallar ”utvecklingsländer”. Vad man kan ge dem är det de inte själva vill eller kan tillhandahålla i sina samhällen, preventivmedel, särskilt kondomer och p-piller, och den ”sexuella hälsan” som till slut alltid handlar om aborterna. Det kallas ”högkvalitativa hjälpinsatser” därför att det är ett överförande till andra länder av det som man i Sverige anser höra till det goda vårdsamhället. I själva verket är dessa ”högkvalitativa” biståndsinsatser en ny form av västerländsk kolonialism.  

Det ”humanitära” biståndet finansieras genom skattesystemet i Sverige (och i andra bidragsgivande västerländska samhällen) är egentligen en påtvingad beskattning som ett uttryck för en mer högtstående fattigdomsbekämpande civilisation. I själva verket är politiken med användande av vårt ekonomiska ”överskott” en illusion.

Slutsats:

Den naturliga principen biologisk mångfald har vunnit stort allmänt opinionsstöd eftersom man inser att det fria samspelet mellan arterna av liv främjar liv, medan stordrift av olika slag är vinstskapande på kort sikt men ruinerande på lång sikt. Det ekonomiska samspelet mellan ägande och yrkesskicklighet bildar ett fint och ibland konjunkturberoende nätverk. Också här är principen mångfald befrämjande för en blomstring i samhället.

Stordrift kan se fördelaktigt ut på planeringsstadiet då fördelar med gemensamma resurser åstadkommer snabba resultat. I Sverige har hyresregleringen syftat till att reducera marknadsvärdet i centrala delar av lokalsamhället och höja det i förorterna. Mindre byggnadsföretag har konkurrerats ut och köpts upp av de stora byggnadsjättarna. Mångfalden i byggandet och ägandet har eliminerats och ersatts av ”satsningar” med kommunalt stöd.

”Miljonprogrammet” var ett sådan samhällsprojekt som bara kunde genomföras med andra ekonomiska resurser än de små och medelstora företagens möjligheter. Jönköpingsförorten Råslätt är exempel på en satsning som under 50 år sugit till sig kommunala resurser och politisk energi. Uppvärmningen av samtliga lägenheter planerades med direktel. Sårbarheten var uppenbar. I en tänkbar  krigsekonomi fanns inga möjligheter till alternativa uppvärmning för flera tusen familjer.

Delar av det finmaskiga ekonomiska nätet brast. I vissa fall har man tvingats riva hela bostadskvarter eftersom boendet inte var eftersökt.

Begreppet ”subsidiaritet” är ett katolskt förslag till stöd på låg nivå i samhällsbyggandet nära parterna. Det främjar inte stordrift och statligt eller kommunalt ägande med dispositionsrätt. Påven S:t Johannes Paulus II:s Centesimus Annus 1991 belyser problemet i kapitel IV (Privat egendom och alla människors rätt till jordens tillgångar). Den katolska sociallärans dokument 1891-2015 finns utgivna på katolska  Veritas Förlag, 2019.

Hade vi fått höghastighetståg genom Sverige hade tomtmarker utmed de nya banvallarna köpts upp av stat och kommun och småföretagandet kunnat delta blott marginellt.

LAS och arbetsgivaravgifter hade gjort sådant deltagande i byggande till en riskabel affär som man antagligen tvingats avstå från.

Under alla de här områden jag tagit upp – näringsliv, familjeliv, välfärdssamhället, biståndspolitiken, är mångfald enligt subsidiaritetsprincipen att föredra framför statlig och kommunal stordrift med inslag av monopol.

För ett återupprättande av personligt ägande, förfoganderätten och personliga initiativ efter lag krävs välunderbyggda insatser på politikens område. Utsikterna är inte oväntat gynnsamma i Sverige, som energiskt eftersträvar den sociala rättvisan.

Se bara på de tidigare marxistiska staterna med enpartisystem. När de föll samman blottades resultatet av statliga ingrepp i äganderätten. Under plötsligt friare politiska former levde ett förtryck vidare i form av storskalig korruption. Hela samhället var moraliskt skadat.

Den som önskar arbeta för en ny tid för Sverige med erkännande av ekonomisk mångfald, blandade utbildningsstrategier och en straffrättsreform som kräver fängelser mer än rehabilitering av dömda brottslingar, måste läsa mer social historia för att förstå hur den nu dominerande samhällssynen uppstått och fortplantats. Utan ett sådant förberedande arbete kan vi inte lyckas återupprätta det samhälle som en gång hade goda förutsättningar till verklig framgång för alla.

diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran Fäldt

 

Göran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han har i många år varit ordförande i Katolska utskottet för äktenskap och familj (KUÄF), som nu heter Familjeutskottet (FU) från nyåret 2023. Diakon Göran fortsätter nu som ledamot men inte som ordförande. 

Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året  förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område.

Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2012 och är för närvarande engagerad i det nordiska familjerådet som utbyter erfarenheter och diskuterar utvecklingen i stiften på familjeområdet.

Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta haft tillfälle att stödja människor i nödsituationer och kunnat förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Han är inte längre aktiv i Caritas lokala arbete.

Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med artiklar och bloggar i Katolskt Horisont och skriver ibland debattartiklar i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus’ katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982.

Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och har suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.