pater Thomas Idergard

Anden blåser vart den vill, inte vart vi vill – Anden förändrar oss, vi förändrar inte den. Kära systrar och bröder i Kristus, För att kunna förstå Pingstens budskap, behöver vi först förstå innebörden av Kristi himmelsfärd. Den kanske mest vanliga föreställningen idag, grundad i 1700-talets s k upplysningstänkande, är att Jesus har farit ”upp och bort” till en avlägsen, ouppnåelig och slutligen, kanske, irrelevant plats. Men den bibliska förståelsen ser inte ”himlen” som något ”där uppe” utan som den högsta formen av varande, existensens mest fullständiga dimension, från vilken Kristus alltid följer och agerar i hela världen.

"Den Helige Ande talar aldrig emot Kyrkans lära, för Anden kan inte tala emot sig själv". Kära systrar och bröder i Kristus, I dagens evangelium, hämtat ur inledningen till det som kallas för ”Jesu översteprästerliga bön” i Johannesevangeliet, hörde vi att det eviga livet är att känna den levande, treenige Guden. Denna kännedom har en kognitiv, medveten och intellektuell, dimension, som ofta förmedlas genom katekes från troende föräldrar och i undervisningen i Kyrkan, och tillhandahåller de nödvändiga, om än inte tillräckliga, förutsättningarna för en personlig relation till Gud.

Jesus ger oss en mycket större uppgift än ”dialog”. Kära systrar och bröder i Kristus, Med sin himmelsfärd är inte Jesus försvunnen. Han har förvisso låtit sin fysiska gestalt dra sig undan det synliga, för att genom sin och Faderns Ande kunna vara närvarande på ett nytt sätt. Vi hörde Jesus själv förklara och utlova detta just före sin himmelsfärd, i dagens första läsning ur Apostlagärningarna.

Buden kommer aldrig att bli ”inne” men uttrycker tron och skyddar kärleken. Kära systrar och bröder i Kristus, Har ni också hört att det blivit ”inne” på tidningarnas kultursidor att vara kristen? Förvisso säger ett gammalt ordspråk att en viss potentat blir religiös när han blir gammal, men flera skribenter vittnar uppriktigt om sökande efter mening och hur kristna ritualer berikar, tvärtemot vad de tidigare har trott.

Det är jättejobbigt att vara katolik – av en orsak. Kära systrar och bröder i Kristus, Evangeliet idag på Andra Fastesöndagen påminner om att det är jobbigt att vara katolik och ta den katolska tron på allvar. Det är jättejobbigt. Och så måste det vara, av ett gott skäl. Kristi förklaring, eller omvandling, som firas liturgiskt i augusti, visar uppfyllelsen av Guds löfte till Abraham, i första läsningen ur Första Moseboken, att återupprättandet av människans gemenskap med Gud, brottet med arvsyndens makt, en dag ska ges som möjlighet till hela världen av en ättling till Abraham.