predikningar

I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Dagens högtid, Heliga Trefaldighets Dag, började firas av benediktiner för ca tusen år se­dan. Men vad vi firar, Fadern och Sonen och den helige Ande, har funnits i all evighet. Ka­tekesen säger att mysteriet är otillgängligt för det mänskliga förnuftet. Vi skulle inte känna det om inte Gud själv hade uppenbarat det.

Martyrerna i Uganda, Charles Lwan­ga och hans följesla­gare, brän­­des till döds år 1886 av deras unge höv­ding. De var hans pager, men kritiserade den ekonomiskt lönsamma slavhan­deln och väg­rade att lå­ta sig utnyttjas till otukt. De liknar den unge Syrak, som ”ända från ungdomen följde vis­he­ten”. Han ”strävade lidelsefullt efter det goda, han käm­pade hårt för dess skull.”

Människornas liv är avsedda att bära frukt. Några gör det. Deras ”rättfärdiga verk blir inte glömda”. And­ra glöms bort, ”som om de aldrig hade funnits”. Fikonträdet hade blad men bar ingen frukt. Dagen efter var det förtorkat. Att det hade ”blad” motsvarar det myckna ”geschäftet” i templet. Visserligen skedde det i templet, men det bar ingen frukt. Jesus driver ut dem som sålde och köpte.

Justinus Martyren (d. 165) är en av kyrkans första s.k. apologe­ter. Med förnuftiga argument försvarade han tron och kyrkan mot missförstånd och förtal. Han vägrade att ”offra till gu­dar­na”, trots att han visste att marty­riet väntade. Han hade fått sina ögon öpp­nade. Det är vad den blinde Bartimaios sökte och bad om när Jesus frå­gade vad han skulle göra för honom: ”Gör så att jag kan se igen”.

Maria skyndar till Elisabet uppe i Juda bergsbygd. Ängeln hade ju sagt till Maria att hennes släkting var havande, trots hennes höga ål­der. Den yngre sö­ker den äldre. Av detta möte målar Lukas en ikon. Med mångdimensionell inne­börd. Två havande kvinnor möts. De tillhör och representerar olika ge­ne­­rationer. De ser och hör varandra. De överträf­far var­andra i ömsesidig akt­ning. Benedictus säger att de yngre skall ära de äldre, de äld­re älska de yngre.