Advent

 

Homepage

Franciskansk Andligt Bibiotek

 

Senaste blogginläggen

Den som gapar efter mycket missar ofta hela stycket

Människan får uppleva många blomstringstider. Både industri, jordbruk, handel och kultur kan blomstra och människor har något att ge sina efterlevande i arv. ”Den som spar han har”, säger ett ordspråk. ”Den som spar för mycket förlorar mer än han vinner till slut”, varnar ett annat ordspråk. ”Den som gapar efter mycket missar ofta hela stycket”, säger ett annat.

Söndagsbetraktelse 8 december 2019

Johannes Döparen, Kristi förelöpare och profet. Hans utmanande och uppriktiga språk, hans profetiska sanningsenlighet och krävande liv, krävande var han också av dem som sa sig vilja följa Guds lag och ord, hans torftiga mat och till synes otillräckliga klädsel, hans avskildhet och ensamhet och inte minst Johannes Gudsfruktan och hängivelse till Gud - påminde människor om den store och mäktige profeten Elias som väntades återkomma. Elias återkomst var ett tecken på Messias snara antågande.

Människan kan inte välja sitt öde efter döden – julbetraktelse

Ingen människa kan välja sitt öde efter döden eftersom varje människa är skapad med en evig själ. Andevarelserna som skapades av Gud före ljusets och världens tillkomst är eviga andliga varelser. Deras antal är oräkneligt. De existerar lika säkert som vi existerar. Trosbekännelsen säger: ”Jag tror på en enda Gud, allsmäktig Fader, skapare av himmel och jord, av allt, både synligt och osynligt.”

Det lutande skoltornet i Pisa – och kunskapen om Gud – var ligger våra barns kunskapsnivå?

Den viktigaste kunskapen våra barn kan få är kunskapen om Gud. Den kunskapen lutar inte utan står rak och riktar sig mot himlen som den kommer från. Maria besitter kunskapen om Gud mer än någon annan skapad varelse. Hon är dess säte. Gud har lagt visheten i hennes bröst. Kyrkan, med Skriftens Ord, kallar henne Vishetens säte.

Senaste predikningar

Predikan 2 söndagen i Advent 2019

För att bevara vårt hopp. När ett kraftigt träd har fällts till marken finns bara stubben kvar. Trädets historia är slut. En bild för hopplöshet. Så var det för Israels folk när den siste kungen av Davids ätt hade dött i babylonisk fångenskap på 500-talet f. Kr. Men profe­ten Jesaja ser läng­re och klarare. Han säger: ”ett skott, en gren, skall skjuta upp ur Isais av­hugg­na stam”. Profe­ten tecknar kon­turerna av den Messias, vars födelse vi skall fira om några vec­kor. Vi sjunger om det i julpsalmen: ”Det är en ros utsprungen av Da­vids rot och stam”. Tidi­gare sjöng man: ”av Jesse rot och stam”. Då visste flera svenskar att Davids far hette Jes­se, en medeltida form av Jishaj/Isai. För dem som hörde tändes ett hopp, åtminstone ett frö. Särskild när de lyssnade till profetens fort­sättning.

Kortpredikan 7 december 2019, S. Ambrosius

Profeten ser in i den slutliga framtiden för Guds folk. Från profeter­na hämtar där­för Up­penbarelseboken ofta sina bilder om Guds slutliga rike. I dagens av­snitt ser profeten Jesaja hur månens ljus skall bli som solens ljus och solens ljus skall bli sju gånger klarare. Det är skrivet för att väcka vårt hopp, det gudomliga hop­pet om det som över­går varje mänsklig möda, men som Gud lovar sitt folk. På vägen dit behövs det ”arbetare”, profeter, lärare och apostlar, som förkun­nar och ingjuter detta hopp i männi­skor­­na, eftersom de är ”illa medfarna och hjälp­lösa, som får utan her­de”.

Kortpredikan 6 december 2019, S. Nikolaus av Myra, biskop

​​​​​​​Två blinda följer efter Jesus ända till hans hus. De ro­par: ”Davids son, förbarma dig över oss!” När han kom hem går de fram till ho­nom och han bo­tar deras blindhet. Det är en bild med flera dimensioner. Vi känner igen Guds folks vand­ring fram till den utlova­de Messias. Gamla Förbundets väg till det Nya För­bundet. Men också det Nya Förbundets folk, Kyrkan, känner där igen sin egen väg. Inte minst under adventsti­den tar hon hjälp av profeterna för att förstå sin egen väg.
Nordiska familjedagar i Norge 21-24 maj 2020