Vad kan man frivilligt ge av sig själv till andra?
Det finns flera sätt som är tillåtna på svenska sjukhus. En bön under fastetiden uppmanar oss till generositet: ”Låt oss idag avstå från något och ge till dem som bättre behöver” (Laudes fredagar). Det är alltså en möjlighet som vi kan använda oss av på frivillig grund.
Vi kan som givare dock inte utan vidare blir organdonatorer medan vi lever eller omedelbart efter vår död. Här finns strikta regler som garanterar frivilligheten och närståendes samtycke. Kyrkan tillåter organdonation under vissa villkor. Den katolska organisationen Respekt inom Stockholms katolska stift har utförlig information om möjligheter att bli givare och om den katolska etiken som måste följas.
Man kan också frivilligt bära med sig ett tryckt kort undertecknat som uttrycker vilja att donera organ vid oväntad död. Vi är dock i synnerhet uppmärksamma på hjärndödsbegreppet och hur det kan tillämpas i praktiken. Det handlar alltid om särskilda fall.
Andra sätt är möjliga för att ge sjukhusen blod, bröstmjölk eller benmärg. Sådana frivilliga gåvor av något från den egna kroppen kan vara livräddande för sjuka. Också här ger Respekt all information som behövs. Katolska kyrkans katekes förklarar också gränserna för artificiell befruktning under äktenskapets ändamål i § 2376.
Blod, modersmjölk, benmärg.
Man kan bli blodgivare vid enstaka tillfällen eller regelbundet om man genomgått en hälsokontroll, är mellan 18 och 60 år och väger minst 50 kilo. Man kan också få viss ersättning för kostnader som blir nödvändiga.
Kvinnor kan också ge bröstmjölk. Den som har över och vill kan kontakta en neonatalavdelning på sjukhus och genomgå hälsokontroll med blodprov och genomgång av eventuella mediciner som den som vill ge av sin mjölk tar. Mjölken måste vara fri från varje form av smitta. Kvinnan måste vara rökfri. Mjölken används i första hand för att rädda livet på för tidigt födda barn. Ersättning kan utgå.
Både man och kvinna kan ge benmärg genom stamceller som kan vara livräddande i behandling av cancer eller vissa blodsjukdomar. Processen kallas allogen stamcellstransplantation. I sällsynta fall sugs benmärg ut från bäckenbenet i en kort operation under sövning (Socialstyrelsen). Ersättning utgår på begäran.
Den katolska läran om respekt för livet från konceptionen tillåter inte donation av kvinnligt ägg (ovocyter) eller manlig spermie även om båda formerna är godkända i lag i Sverige. Det är alltså möjligt att donera sina ägg (ovocyter) till andra, en process som kallas äggdonation men inte etiskt försvarbart, eftersom embryon kan sorteras bort, förstöras, frysas eller användas för forskning. Den ändå etablerade godkända formen av assisterad befruktning är till för att hjälpa individer eller par som inte kan få egna biologiska barn. Men vi som katoliker kan inte använda oss av denna tekniska möjlighet. För den som vill studera grunderna för den biomedicinska etiken finns ”Manuel de Bioétique” I, II, av framlidne kardinalen Elio Sgreccia (1928 - 2019). På engelska, Personalist Bioethics, 2022, 860 sidor.
Under fastetiden har vi som katoliker alltså både tillfälle och möjligheter att på olika sätt avstå från något av det vi har, och har fått av Gud, av kärlek till vår medmänniska. Det är lagen. Den första är att älska Gud.
diakon Göran Fäldt
