Evangeliet är ett ständigt nytt erbjudande

Har konklaven, som under den Helige Andes inflytande valde Robert Francis Prevost till påve i den katolska och apostoliska kyrkan, upplevt evangeliets unika kraft och möjlighet? Ingen enskild skulle kunna säga vilken sorts påve Kyrkan behöver för den närmaste framtiden men de skulle alla ha kunnat säga att evangeliet om Jesus Kristus är den gåva Herren lagt i deras händer att förvalta och förverkliga. De har haft ett unikt uppdrag. Elektorskardinalerna kände inte varandra och tiden fanns inte att fundera över alla de andras lämplighet som påve. Men en sak kunde de alla ha varit överens om och det är evangeliet som ett ständigt nytt erbjudande till människor i världen. Det är både en inbjudan och en uppmaning till världens alla män och kvinnor att finna sig själva och se en väg i livet som är värd att vandra, hur den vägen än ser ut. För Gud är den rak men för människan oförutsebar och vindlande. Påskens alla omvändelser i år vittnar om kraften i evangeliet och i den förkunnade undervisningen, katekesen, om man så vill. Men omvändelsen är bara första steget på den långa vägen till försoning med Gud och medmänniskan. Många av dem som nu konverterar och omvänder sig var en gång döpta men levde aldrig riktigt i den kristna gemenskapen, den som apostlarna vittnar om. Påsken har återvunnit dem till tron och de vill nu vittna med hela sitt liv om hela det kateketiska innehållet, tron i praktiken, om man så vill. Det kommer att innebära nya prövningar eftersom krafterna i samhällena vill forma sina medborgare i en viss människosyn och i en viss förståelse av livet och livets mening och yttersta mål. Det kommer att visa sig att det finns starka motsättningar – så starka att troende kristna blir medvetna om att de kan bli förföljda, uteslutna i samhället eller till och med bestraffade för sin trohet mot det vi vill tala om, läran och sanningen som enar de troende och inte splittrar dem i olika personliga tolkningar av det kateketiska innehållet. Katekesen finns alltså både som bok och som inre liv för den döpte och bekännande människan, man eller kvinna, ung, vuxen eller äldre. Evangeliet är en katekes. Alla de döpta har ett uppdrag att förkunna budskapet enlig var och ens kallelse. För de flesta i det vardagligaste av livsföring, för några särskilt utvalda, något helt nytt, en utsändning någonstans i världen där evangeliet måste förkunnas på nytt. Alltid ett unikt engagemang! Vi måste hushålla med våra andliga och kroppsliga resurser. De skall vara bra någonstans. Därför är det meningslöst att skicka människor till månen eller till planeten Mars, eftersom vi inte har några tecken på att det finns människor där att förkunna evangeliet för. Kyrkan har inte råd att skicka ut sina trosvittnen i ett tomrum. Det är att kasta bort ett unikt erbjudande där det inte finns någon andlig marknad, Gud till större ära och lovsång!

diakon Göran Fäldt