Marxismen vill skapa ett samhälle utan polis och domstolar
Teorin är den att när varken ekonomiska eller sociala klyftor skiljer människor åt, kommer konflikter att upphöra. Men det kommer att ta lång tid för utvecklingen att uppnå allas monoplan. Vägen dit måste ändå säkras genom kamp mot all sorts herravälde eller strukturell dominans. En sådan ojämlik maktfaktor är kunskaper. Den som har mer kunskap än en annan utövar makt och förhindrar utvecklingen mot en strukturell jämlikhet.
Marxismen måste därför föra en kamp mot borgerliga strukturer som kunskapsskolan. Om skolan talar om för eleverna vad de ska veta och kunna utövar skolan ett herravälde. Marxismen fungerar i stället som ett icke maktutövande kunskapsinhämtande. Lärare och elev måste därför söka kunskap och färdigheter gemensamt utan att någon fastställer vad den andre ska veta eller kunna. Samhällsmålet uppnås genom upphävandet av kunskapssamhället som förtryck.
Denna princip kännetecknar den marxistiska skolan som vill vara grunden för all mänsklig existens.
Eftersom målet är utopiskt kan det inte rationellt ifrågasättas. Kritik mot marxismen måste alltid radikalt tillbakavisas och motarbetas. Marxismen kan inte erkänna att den själv utövar makt. Det är teorins sammanbrott.
Den marxistiska skolan reserverar därför all fostran till sig själv. Den kan inte acceptera konkurrens. Den kan inte tillåta privata icke marxistiska skolor som genom kunskapsmakt skapar ojämlikhet. Marxismen måste genomsyra hela samhället.
Samhällsmedborgarna äger ingenting personligen utan äger allt gemensamt. Ingen sparar, lånar eller blir förmögen. Alla är lika rika.
Ett stort helgon i Kyrkans historia var Thomas More (1478 - 1535) som ifrågasatte kung Henrik VIII som Kyrkans överhuvud. More författade verket Utopia (1516) varifrån vi har begreppet utopi som kännetecknar det marxistiska samhället.
Det är viktigt att skilja på helgon och kyrkolärare. S:t Thomas More kommer aldrig att bli kyrkolärare men hans landsman John Henry Newman (1801 - 1890) kan bli det redan i vår tid. Han är redan helgonförklarad.
Kampen i västvärlden kommer att stå mellan Karl Marx (1818 - 1883) och Newman, mellan ideologisk diktatur och sökande efter Sanningen. Människan uppfattas i det första fallet som en utveckling av en själlös materialism och som ett biologiskt ändligt objekt. I det andra fallet som en skapad varelse öppen för evigt liv och som personligt subjekt med rätt till beslut och val.
diakon Göran Fäldt
