”Som man och kvinna skapade han dem” (1 Mos 1:27) - är det så säkert? Vad ska Folkbokföringen säga?
Diskrimineringsombudsmannen - DO - har svarat på ett brev från mig med frågan om jag verkligen ska behöva stå som ”juridiskt kön, man”, på vissa informationssidor på internet. Någonstans har tydligen ägaren till internetsidan hämtat uppgiften men inte angett källan.
I min korta skrivelse har jag påpekat att min identitet som person i det här fallet kan vara antingen man eller kvinna med skrivelsen ”juridiskt kön, man”. Om jag biologiskt är man men valt att vara kvinna så kan jag nämligen begära att bli identifierad som kvinna om jag vill. Lagen tillåter ju det. Och tvärtom om jag är kvinna och vill vara registrerad som man, så kan jag begära det och få juridiskt kön, man, om jag vill. Lagen tillåter det.
DO i Solna har formellt tagit emot min skrivelse, som är obligatoriskt för alla myndigheter, och svarat att svar kommer - också obligatoriskt för myndigheter - efter bedömning om diskriminering föreligger, eller inte. Om så skulle vara fallet tar DO upp frågan som ett ärende. Det svar jag fick var att DO inte tar upp frågan som ärende men tillägger att min skrivelse är motiverad och har saklig grund. Även om DO nu inte gör frågan till ett ärende, säger man att man kommer att ta upp min fråga i deras fortsatta arbete. Så långt är det ju ett bra svar till mig som medborgare med rätt att göra påpekanden till en myndighet. Jag nöjer mig alltså med svaret från DO.
Om samhället nu med stöd i ny lagstiftning kan välja att identifiera personer med juridiskt kön, har samhället infört ett begrepp som är tolkningsbart. Var och en medborgare som noterar att en person har ett juridiskt kön kan, med mänsklig logik, säga sig att personen biologiskt är en annan än det juridiska könet. Det betyder att samhället inför en tolkningsbar människosyn. För all framtid kommer alltså människors egentliga identitet - som man eller kvinna - förbli oklar. Med lagen om juridiskt kön har samhället/staten vänt upp och ner på hela den västerländska civilisationen.
För dem som växer upp i ett sådant annorlunda identifikationssystem ifrågasätter man det inte utan tar det som sanning. Vår civilisation bygger dock på sekler av förståelse av människan som ”man eller kvinna”. Det kan hända att DO inte behöver granska begreppet i det här fallet, om nämligen inte en person - som jag själv - i något sammanhang blivit orättvist behandlad på grund av mitt ”juridiska kön”. Det har jag inte blivit.
Frågan är egentligen mycket allvarligare än så. Staten/samhället bygger sin identifiering av en person på en människosyn som inte har med verkligheten att göra. Logiskt är det helt enkelt ”dumt”, etiskt en felaktig bedömning och filosofiskt, en lögn.
diakon Göran Fäldt
