årgång C

Kortpredikan 5 maj 2025

Stefanos var fylld av ande och kraft. Ingen kunde hävda sig mot ”visdomen och anden i det han sade”. Men i stället för att lyssna med öppet sinne skickade de fram falska vittnen för att få honom fälld. Motståndet kom denna gång från de judar som återvänt från diasporan till Jerusalem och templet. De kände sig hotade av det nya som Stefanos vittnade om. De ville be­hålla det invanda.

Predikan 3 Påsksöndagen 2025

Kära bröder och systrar, Vi får tacka Gud för så mycket i livet. Vi har fått vår plats på jorden och solen går upp över oss varje dag. Apostlarna mer än andra har tackat Gud, de har mött Jesus och blivit vän med Honom. Så stora ting har skett under tiden de levt tillsammans som ett litet ”gäng”. Kanske glömmer vi att de levt tillsammans i en högst mänsklig vänskap, som goda kamrater som delat det enkla livets alla detaljer: äta, dricka, göra sig i ordning, skölja sig i rent vatten i bäckarna, plocka frukt från träd och buskar, vila tillsammans, bli trötta tillsammans, känna krafterna återvända.

Predikan 3 Påsksöndagen 2025

Befriad och tagen i tjänst. Ett varmt och tilldragande ljus lyser den morgonen över fiskafänget vid Tiberiassjön. Evangelisten Johannes berättar vad som hände en tid efter påsk. Petrus och sex andra lärjungar hade fiskat hela natten utan att få någonting. Att fiska nattetid var inte ovanligt. Med hjälp av karbidlampor eller facklor som hölls ner mot vattenytan lockade man fiskarna, som drogs till ljuset. Det kunde ge stora fångster. När de närmar sig stranden ser de Jesus stå där, men de känner inte igen honom. Han frågar: ”Mina barn, har ni ingen fisk?”

Predikan 3 Påsksöndagen 2025

På väg till uppståndelsen. Kära systrar och bröder i Kristus, Få skildringar i Nya Testamentet fångar det både vardagliga och extraordinära i en nystart, som dagens evangelium gör. Det är uppenbart att en ny skapelse bryter fram i och med Jesus uppståndelse. Stilla, lite under radarn, men otvetydigt livets och uppståndelsens triumf över våld och död. Och vi får en bild av Kyrkan som bärare av denna nya skapelse och dess hopp in i världens stående dysfunktion och mörker. Det som vi här i Uppsala i början av veckan blev så påtagligt påminda om, inte är något som är ”långt borta”.

Kortpredikan 3 maj 2025, Filippos och Jakob, apostlar

”Den som har sett mig har sett Fadern.” Det är vad apostlarna hade gjort. De hade sett Jesu gärningar och hört hans ord. Nu förklarar Jesus att han inte hade talat eller utfört något ”eget”. Hans vilja och lust var att göra Faderns vilja. ”Fadern är i mig och utför sina gärningar. Tro mig när jag säger att jag är i Fadern och Fadern i mig.”

Kortpredikan 2 maj 2025, S. Athanasios, biskop och kyrkolärare

S. Athanasios är kronvittnet för tron på Kristi Gudom, att Gud bli­vit män­niska. Han tillbringade sjutton år i landsflykt för denna tro. Ordet inte bara visade sig som människa. Ordet antog vår kropp och blev människa. Om inte det hade skett hade människan inte kunnat förvand­las och gudomliggöras. Utan inkarnationen hade döden fått sista ordet.

Kortpredikan 1 maj 2025

”Den som tror på Sonen har evigt liv.” Det är bud­ska­pet i Johannesevangeliet. Oftast tänker vi det eviga livet som något futuralt, något på andra sidan döden. För den fjärde evangelisten börjar det eviga livet redan här och nu. De yttersta tingen, dom, död och liv, avgörs redan här, i mötet med evangeliet.