Predikningar

Predikan 32 söndagen ”under året” 2018

Två änkor hör vi om i dagens läsningar, den ena i Sárefat på profeten Elias tid, den andra i Jerusalem på Jesu tid. Vi känner inte deras namn, ändå visar de vägen. Änkan i Sarefat levde då det rådde svår hungersnöd i lsrael. Det hade inte regnat på flera år. Bäckarna var uttorkade och ingenting växte på åkrarna. Hon går nu för att samla lite ved för att baka ett sista bröd åt sig och sin pojke. Hon har bara en handfull mjöl kvar i krukan. Med bister realism säger hon: ”När vi har gjort slut på det svälter vi ihjäl.”

Predikan 31 söndagen ”under året” 2018

Ofta slutar samtalen mellan Jesus och de skriftlärda i konfrontation, men det samtal vi har hört idag slutar i ömsesidig bekräftelse. Mannen säger till Jesus: ”Du har rätt, Mästare!” Jesus säger till honom: ”Du har inte långt till Guds rike.” Mannen har frågat vilket som är det viktigaste budet av alla. Jesus svarar med att citera kärleksbudet ur Mose lag. Den skriftlärde, som representerar det gamla förbundet, bekräftar och bekräftas av det nya Förbundet, representerat av Jesus.

Predikan 31 söndagen ”under året” 2018 i Nässjö

Kära bröder och systrar, kära unga, kära barn, I brevet till Hebréerna talar Paulus om ”den överstepräst vi behövde” (7:26). Varför skulle vi behöva en överstepräst? Varför har det i alla kulturer funnits präster? Innan Gud kallade Abraham fanns andra folk, hade de präster? Antagligen. Abraham har ju mött prästen Melkisedek, som var både kung och präst i Salem, det som sedan blev Jerusalem. Men då fanns inte Guds egendomsfolk, söner och döttrar till Abraham.

Predikan Alla helgons dag 2018

En stor skara besöker oss på Alla Helgons dag. Några känner vi igen, men långt ifrån alla. Ändå är alla våra syskon. De är klädda i skinande vita kläder och deras ansikten lyser av glädje. Deras glans gör dem inte främmande för oss. De har kämpat men också fallit som vi, men har tvättat sina kläder i Lammets blod. De utmanar, men gör oss inte modfällda. De är inte idoler som beundras på avstånd. De delar med sig av sin hemlighet. De besöker oss för att ge oss mod och glädje.

Predikan 30 söndagen ”under året” 2018

En händelse kan säga mer än en hel katekes. Vi har hört om en sådan händelse, hur den blinde Bartimaios botas från sin blindhet. Han ropar ivrigt där han sitter vid vägen och hör att Jesus är på väg förbi. När han får höra att Jesus stannat och kallar på honom kastar han av sig manteln och springer fram till Jesus. När Jesus frågar vad han skall göra för honom svarar han: ”Rabbouni, gör så att jag kan se igen”. Han är ivrig och modig, men Jesus säger efter att ha botat honom: ”Gå, din tro har hjälpt dig”.

Predikan 30 söndagen ”under året” 2018 i Bo missionshus, Ekenäs

Kära bröder och systrar, Gud lyssnar till oss när vi ber. Varje ord eller tanke vi viger åt Gud får ett svar. Om vi får något annat än det vi ber om, är det ändå ett svar på vårt behov. Vi vet vad vi vill men inte vad som är bäst för oss i det längre perspektivet. Litar vi ändå alltid på Gud oroar vi oss inte eller är besvikna. Gud ger oss det goda när vi behöver det. Den blinde Bartimaios hjälper oss som exempel på bön på två sätt; för det första kan han inte se och har inga egna tillgångar. Men han ber. När han hör att Jesus närmar sig blir hans bön ett rop: ”Jesus Guds Son, förbarma dig över mig!” Bartomaios är ett exempel på ödmjukheten i bön; det är den andra hjälpen från honom.

Predikan 29 söndagen ”under året” 2018

Låt oss tar vår tillflykt till ett ord från den gångna veckans vardagsmässor ur Efesierbre­vet. ”Allt är samman­fattat i honom, allt i himlen och på jorden.” Det är motpolen till det som sliter sönder det mänskliga livet, politiskt, socialt, både det egna livet och det gemensam­ma. Inte heller kyrkan skonas. Man anar en ond makt bakom. Bibeln ger ondskan ett namn, djävulen (grek. diábolos), vilket betyder den som åtskiljer och kastar isär det som Gud har förenat. Därför tar vi vår tillflykt till honom, vår Herre Jesus Kristus, som Gud har sänt för att sam­man­fat­ta allt, försona, förena och förnya allt.

Predikan 29 söndagen ”under året” 2018 i S:t Kristoffers församling, Kalmar

Kära bröder och systrar, kära ungdomar och barn, Nu är det åter söndag, Herrens Dag, och vi som hör till Guds familj får än en gång samlas för att tacka Gud för allt Han gjort för oss i vårt liv. Ibland glömmer vi att vi är beroende av Gud i allt och var vi än befinner oss. I samma ögonblick känner vi att vi inte längre är lyckliga eller att vi har frid i vår själ. Glömmer vi Gud har vi bara oss själva för att lyckas i livet. Det blir tungt, det blir extremt svårt.

Predikan på minnesdagen för S:ta Teresa av Jesus 2018

Kära bröder och systrar, Under den sista tiden har vi haft glädjen att vörda relikerna av tre helgon – de heliga Thérèse, Louis och Zélie Martin. Dessa tre skulle i dag aldrig kunnat vara i himlen, i Uppståndelsens ljus om de inte här i jordelivet varit inympade i den sanna vinstocken, Jesus Kristus Faderns enfödde Son. De var trogna i livet och fick sin belöning. ”Herrens befallningar är klara”, säger psalmisten. ”De gör blicken ljus!” Trons klarhet under livets alla svåra och lyckliga stunder har nu utbytts mot skådandet av Gud i det eviga livet. Det är den härlighet Gud inbjuder alla sina älskade barn att få uppleva efter livets slut på jorden.

Predikan 28 söndagen ”under året” 2018

Mötet mellan den rike mannen och Jesus är fyllt av viktiga ord, men ett inslag i mötet handlar inte om ord, utan om en blick. Evangelisten berättar att ”Jesus såg på honom med kärlek”. Vi vet vad ett leende betyder. Vi talar om kärlek vid första ögonkastet. Ett barn som inte möter en kärleksfull blick har en rejäl uppförsbacke framför sig. Vi vet att blickar kan dräpa. Men ”Jesus såg på honom med kärlek.”