Predikningar

Predikan 2 söndagen efter Jul 2025

6 månader ago By Ingmar Svanteson
Företalet. Stora litterära verk har ofta ett företal. Musikaliska storverk inleds med ett förspel, en ouvertyr. Av­sik­ten är både att väcka förväntan och att ge en försmak av det som skall följa. Benedictus regel har ett företal, en prolog, både inbjudande och före­gri­p­ande, dessutom präglat av intensitet och skön­het. Men vilket fö­re­tal kan mäta sig med företalet till Johannesevangeliet, Jo­han­nesprolo­gen?

Predikan 2 söndagen efter Jul 2025

6 månader ago By Thomas Idergard
Guds fullbordan av förbundet med det bibliska Israel är Jesus Kristus – dagens staten Israel är politisk, inte frälsningshistorisk. Kära systrar och bröder i Kristus, Johannesprologen, dvs början av Johannesevangeliet, vår följeslagare på många sätt under hela Jultiden, så även idag, sammanfattar det unika med kristendomen. Många andra religioner berättar om halvgudar, gudomligt ”adopterade” heliga män eller gudomligt inspirerade vishetslärare. Men ingen annanstans har vi före eller efter hört om hur Gud, Varat, Existensen själv som ger allt annat del av existens, upphovet till tid och rum och därmed alltså själv utanför tid och rum, går in i sin skapelse och förenar sig med den i mänsklig gestalt. Allt för att vi ska kunna förenas med Gud i Guds eviga liv.

Kortpredikan 3 januari 2025

6 månader ago By Ingmar Svanteson
”Den som förblir i honom syndar inte.” Det är lätt att huka sig när man hör detta. Men det är inte ett högt mo­ra­liskt ideal. Johannes formulerar en sakramental verklighet. Att ”förbli” i Jesus är att leva i sitt dop, att vara skyddad av ho­nom som har döpt oss med helig Ande. Det finns ingen naturnödvändighet i att synda, trots att det sker så ofta. Allra minst när det gäller en allvarlig synd.

Kortpredikan 2 januari 2025, Basileios den store och Gregorios Nazianzos, biskopar och kyrkolärare

6 månader ago By Ingmar Svanteson
Basileios och Gregorios var nära vänner, de var som ”en själ i två krop­par”. Som teologer förkunnade och för­svarade de tron på både Kris­­­ti och An­dens gu­dom. Den tro som utmejslades på 300-talet finns redan i första läsning­en, som i ett frö. ”Den som er­kä­nner Sonen har också Fadern.” Insikten ges genom Anden, som liknas vid en inre smörjelse.

Predikan 1 januari 2025, Guds Moder Marias högtid

6 månader ago By Göran Fäldt
Kära kristna, Vi firar i år ett jubelår, Kyrkans jubelår 2025. I vårt stift inleddes pilgrimsvandringen i den kristna trons ljus i S:t Eriks domkyrka på Den Heliga Familjens festdag, i söndags, söndagen efter Juldagen. Vår biskop kardinal Anders Arborelius ocd välsignade pilgrimskorset och predikade. Det trons mysterium vi firar börjar alltid med bebådelsen till jungfru Maria. Ängeln kom in till henne i föräldrarnas hus och sade, ”Var hälsad du högt benådade! Herren är med dig”. Ängeln såg hennes förskräckelse och sade: ”Var inte rädd Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus” (jfr Luk 1:28-31). Det är det kristna trosmysteriets första ögonblick.

Predikan 1 januari 2025, Guds Moder Marias högtid

6 månader ago By Ingmar Svanteson
Ett välsignat nytt år. Gott Nytt År önskar vi varandra. Alla har en känsla av att det behövs. Även en sekulär kultur har en längtan och ett hopp om en bättre framtid. Men vad är bättre tider? Vad vill vi med denna önskan? Ett årsskifte påminner om att tiden inte är en fritt framflytande ström av tid. I ska­pel­seberättelsen läser vi att Gud genom solen och må­nen har skilt dagen från natten för att utmärka högtider, dagar och år. Det finns en tanke med ti­den, en god tanke. Kristen tro är inte allmänt optimistisk, den räknar sna­­rare med allt svårare tider, men den ger ett hopp. Det av påven Franciskus utropade jubelåret är ställt under hoppets tecken. Dagens liturgi leder stegvis fram mot detta hopp.

Kortpredikan 31 december 2024

6 månader ago By Ingmar Svanteson
”Detta är den sista tiden.” Johannes skriver det i sitt brev. Orden syftar inte på de timmar som är kvar av just detta kalenderår. Den ”sis­­­ta tiden” kan bara inträffa en gång. Den måste vara ”unik”, en ”tid” som bara inträffar en enda gång i mänsklighetens histo­ria. Denna ”sista tid” tycks ha en motsvarighet i en ’första tid’.

Kortpredikan 30 december 2024

6 månader ago By Ingmar Svanteson
”Pojken växte och fylldes av styrka och vishet.” Var inte Jesus fylld av vishet från början? Som Guds evi­ga Ord var han naturligtvis det. Men han blev fattig och an­tog våra mänskliga villkor. Hans gudomlighet gjorde honom inte mindre mänsk­lig. Till de män­skli­ga villkoren hör att varje dag vä­xa till eller att avta i styr­ka och vis­het. Något ”status quo” finns inte.

Predikan Söndagen i Juloktaven 2024, den Heliga Familjen

6 månader ago By Göran Fäldt
Kära familjer, Vi ska i år få göra en pilgrimsvandring i tron som varar ett helt år, Kyrkans jubelår 2025. Vi är alla inbjudna och kallade att återupptäcka att också vårt liv är en vandring med ett mål. Hur vi färdas på vägen är på olika sätt alltid fullt av överraskningar. Vi behöver bara tänka på Josef, Maria och Jesus som på ängelns uppmaning flyr undan Herodes till Egypten.

Predikan Söndagen i Juloktaven 2024, den Heliga Familjen

6 månader ago By Clemens Karlsson
Idag firar Kyrkan den Heliga familjens fest: Jesu, Marias och Josefs familj. Festen instiftades 1893 och firas numera alltid på söndagen efter jul. Den Heliga familjen är viktig eftersom den är en modell för alla familjer att följa. Det beror inte på att Jesus, Maria och Josef skulle ha haft ett stort och vackert hus, eller lätta liv där allt bara flöt på fint. I själva verket var det tvärtom! De levde anspråkslöst, och fick definitivt bemöta svåra händelser.
Prenumerera på Predikningar
Katolsk Horisont
Katolsk internetportal