Vem vill som blivande förälder begära kromosomtest?

Vårdsystemen i Sverige kommer efter nya EU-krav kunna erbjuda mer träffsäkra metoder för att konstatera kromosomavvikelser på barn i fosterstadiet. Graviditetsregistret (https://www.medscinet.com/GR/omregistret.aspxs) som för statistik på olika former av undersökningar på foster, som ultraljud, blodprov, screening eller kub, eller nu aktuella nipt metoden visar på ett ökat tryck på mödravården. När nu möjligheter finns att få information om ett ofött barns genetiska hälsa eller ohälsa kommer många att ställa sig inför frågan om de gör klokt i att anmäla intresse för undersökning. Olika skäl kommer att beskrivas och att bedömas innan de godkänns. Metoderna finns men utrymme inom vården, liksom kostnaderna, kommer att ingå i besökssamtal hos läkare eller mödravårdscentral. Information om möjligheten kommer att ges i skolorna inom samhällskunskapen vilket innebär att vi som katolska kristna måste vara beredda på att samtal om frågan blir vanliga, liksom de om IVF och aborterna, nu också de så kallade ”hemaborterna”. Vår inställning om respekt för livet från konceptionen till den naturliga döden gör att vi avvisar alla sådana metoder som till slut innebär ett bevarande av liv eller utsläckande av liv. Det går att med stor sannolikhet anta att den eller de som vill göra anspråk på tillgång av någon av undersökningsmetoderna, gör det med tanke på att kanske vilja välja att ”avstå” från graviditeten eller avbryta den. Det kan knappast finna något annat allmänt informationsbehov om ett fosters status som skulle innebära att frivilligt acceptera besvären med undersökningen eller kostnaden, eller eventuell tjänstledighet, om man är bunden av arbetsuppgifter. För gifta par som väntar barn är varje barn välkommet, även om det kommer att födas med något av de syndrom som dna kan avslöja. Rekommendationen till familjerna, eller de nygifta, blir alltså att lyssna på andra med respekt och förståelse för oro över ett barns framtid eller för den egna framtiden med den särskilda börda det innebär att vara förälder, mor och far, till barn med handikapp eller med möjliga sjukdomar, men stå fast vid den yttersta respekten för varje barns värdighet från konceptionen. Ingen vill lägga sten på andras bördor men man måste alltid ha rätten att uttala sin egen uppfattning, även om den skulle uppfattas som problematisk.

diakon Göran Fäldt