Legaliserade aborter är ett socialetiskt slukhål

Legaliserade aborter är ett socialetiskt slukhål

Det går inte att komma ifrån att ett samhälle som genom sin lagstiftning, särskilt om den är demokratisk och inte framkommen i en enpartistat, underkänner sin första omsorgsplikt, den att värna och försvara varje enskilt människoliv och att bestraffa var och en som bryter fastställd lag.

Den smärtsamma verkligheten

 Att i efterhand försvara rätten att döda det ofödda livet i modern gör själva staten till brottsling utan möjlighet att straffa sig själv. Samhällets rättsliga grund liknar kvicksanden som suger ner allt i sig eller slukhålet som blir djupare ju mer man fyller igen det. Den havande kvinnan som inte vill föda barnet kan visserligen begära aborten men kan inte hänvisa till en rättsprincip att få det utfört.

I USA är aborter en öppen klinisk verksamhet utanför sjukhusen, men i Sverige är samma verksamhet skyddad av de allmänna sjukhusens vårdrättigheter. Verksamheten i Sverige är därför oåtkomlig och en vårdfråga.

I till exempel USA är aborterna så öppna, och så väl kända, att det alltid finns en etisk opposition. Man har rätt att opponera sig och demonstrera men inte rätt att tillgripa våld.

Oppositionen kan inte åstadkomma förändringar – trots offentliga protester som till exempel Marsch för Livet – därför att det finns en federal lag sedan 1973 som tillerkänner varje gravid kvinna, som inte vill föda barnet, rätten att döda fostret eller barnet.

Katoliker för och emot abort

Situationen har nu kommit så långt att aborterna delar landet och tvingar alla medborgare att ta ställning. För oss som katoliker är frågan särskilt svår som både president Biden och talmannen i Senaten, Nancy Pelosi, är katoliker men som trots katolska kyrkans fördömande av varje abort anser att kvinnan har rätt till aborten. Oenigheten har blivit tydlig också bland biskoparna som nyligen visats i att biskopen i senator Pelosis hemstad förbjudit henne kommunionen och förbjudit prästerna att ge henne kommunionen om hon skulle komma fram i mässan för kommunion. Biskopen i Joe Bidens hemstad har däremot inte hindrat honom att få kommunionen. En kyrklig kris har alltså kommit till ytan. Samma kris finns i Sverige men har inte på samma sätt blivit påtagligt offentlig.

Till slut har man i USA velat pröva om en delstatsdomstol skulle kunna föra det ursprungliga fallet Roe mot Wade (1973) till omprövning i Högsta domstolen med bland annat hänvisning till skrivningar i den amerikanska grundlagen från 1700-talet. Om det skulle visa sig att beslutet 1973 strider mot grundlagens skrivningar om den personliga integriteten och rätten till livet oavsett ras och social ställning, då kan det inträffa att abortlagstiftningen, som nu är genomförd och implementerad sedan årtionden, förklaras ogiltig. Den amerikanska delstaten Oklahoma har redan infört abortförbud i sitt eget parlament vilket ytterligare skärpt polariseringen. 

Den amerikanska domstolens eventuella påverkansgrad

Ett sådan beslut och en sådan omsvängning har enorma konsekvenser för hela det amerikanska samhället och i så fall kommer det att slå igenom på andra håll också. Media i Europa vittnar om stora kast i opinionen vars utgång än så länge är helt oförutsägbar. Högsta domstolens beslut i Washington väntas inom kort. Det kommer att slå ner som en bomb också på denna sida Atlanten. Det blir till slut oundvikligt eftersom lagstiftningen i EU och de skandinaviska länderna har sina ideologiska rötter just i det liberala USA som nu ytterligare polariseras. Det skulle kunna innebära att RFSU till exempel – som bildats efter förebilden Planned Parenthood – skulle få se sin ställning mer ifrågasatt. RFSU har alltid fått statliga bidrag utan att vara demokratiskt stiftad institution. Det är inte myndighet men har anlitats av samhället och skolorna för sexualinformation och preventivmedel.

Planned Parenthood, Bild, Encyclopedia Britannica

Bild, Encyclopedia Britannica

 

Med den nu genom en läcka kända inställningen bland de tio domarna i USA:s Högsta domstol till nuvarande federala abortlagstiftningen från 1973, kommer samma lag med största sannolikhet att underkännas som federal lag. Läckan har skakat om hela rättssamhället.

Supreme Court of Justice Washington DC, USA

Supreme Court of Justice Washington DC, USA

 

Domare har utsatts för hotelser och trakasserier som kunnat få dem att ändra sitt beslut. Principen för den dömande maktens oberoende har de facto hotats. Stora återverkningar i samtliga nordamerikanska stater är nu att vänta. Ingenting är sagt om vad som skulle komma i stället eftersom det förutsätter en debatt i kongressen och ett nytt beslut för hela USA.

Under alla omständigheter kommer vi att se en ny politisk och moralisk situation med stora konsekvenser för väldigt många människor. Det blir också en förtroendefråga för ledarskapet inför kommande delstatsval, åren innan en president ska väljas igen. Frågan är samtidigt ofrånkomlig om en återgång till en förhållandevis restriktiv abortlagstiftning i USA kan påverka abortinställningen i EU och i Sverige.  

Frågans ställning inom Europaunionen

EU-parlamentet har ställt sig på samma sida som den hittills gällande amerikanska lagstiftningen efter godkännande av den omfattande Maticrapporten förra året. Det mest kritiserade inslaget i EU-beslutet är reservationen för vårdpersonal att kunna hänvisa till samvetsfriheten i tjänsten och behålla jobbet. Den möjligheten är nu avskaffad, trots omfattande protester. Frågans känslighet i svensk politik är numer väl dokumenterad och har få om ens någon möjlighet att tas upp i kommande års valrörelser.

Förändringar i allmänna opinionen

Det enda som skulle tyda på en annan utveckling är det faktum att stora frågor som Natomedlemskap och invandringspolitik svängt om ordentligt i opinionsmätningarna och i partiernas analys av omvärldsproblemen. På sikt, och med nya väljargrupper, kan man då inte längre vara 100 % säker på att abortlagstiftningen, som gällt för sjukvården sedan 1974, står fast orubbad.  Det skulle vara ytterligt välkommet om denna allvarliga samhällsfråga togs upp för ny bedömning.

Utvecklingen i USA fram till den nu så hett diskuterade omröstningen i Högsta domstolen förklaras av att ingen politiker eller grupp som varnat för det inflytande abortklinikernas stora organisation, Planned Parenthood, haft, sett någon möjlighet att ifrågasätta den statliga finansieringen av aborterna. Om nu ”abortlagen” Roe v Wade från 1973 kullkastas är det ett beslut fattat av en demokratiskt tillsatt domstol som är högt utbildade och erfarna jurister. Det kan bli en början till större rättssäkerhet också i vårt land.

                                                                                                                  diakon Göran Fäldt

Diakon Göran Fäldt

diakon Göran FäldtGöran Fäldt är gift och ständig diakon i S:t Franciskus katolska församling sedan 1982. Han är mångårig ordförande i katolska stiftets Utskott för  Äktenskap och familj. Han gick i pension som lärare i Jönköpings kommun 2004. I församlingen inbjuder han två gånger om året förlovade par till äktenskapsförberedande kurs inför parens vigslar. För en fördjupad förståelse av äktenskapets sakrament och för familjernas avgörande betydelse i Kyrkan och i samhället har han översatt flera verk av påvarna och andra specialister på äktenskapsteologins område. Under 2018 kom en samlingsvolym på 12 skrifter ut från Katolska Utskottet för Äktenskap och Familj. Han ansvarade för den nordiska katolska familjekongressen i Jönköping i maj 2010 och är för närvarande engagerad i förberedelserna till de nordiska familjedagarna i Norge i maj 2020. Som tidigare ordförande i Caritas Jönköping har han ofta tillfälle att vara en hjälpande hand i människors nödsituationer och kan förmedla Caritasmedlemmars gåvor och engagemang för behövande. Predikningar och föredrag om till exempel encyklikan Humanae vitae (1968) är andra områden i hans liv. Han medverkar regelbundet med debattartiklar i Katolskt Magasin och skriver betraktelser inför helgen i Jönköpings Posten. Med sin hustru Lena har han levt i S:t Franciskus katolska församling sedan 1969 och varit ständig diakon sedan 1982. Han var i flera omgångar ordförande i Jönköpings kristna samarbetsråd JKS och suttit i styrelsen för den fristående föreningen Teologiskt Forum. I den rollen han haft glädjen att inbjuda kända katolska präster att föreläsa för teologiskt intresserade i Jönköping.