Konstgjord intelligens är per definition varken intelligens eller icke intelligens
Ett nytt orosmoln rör sig över hela världen: AI – artificiell intelligens! För dem som inte längre lider av akut klimatångest kan förmodligen AI duga som ersättning. Journalister specialiserar sig på det nya området och skriver om det. Man förhåller sig nu till den nya hotbilden mot alla nu existerande informationssystem.
Utvecklingen går så fort att inte ens de som kan något om datalagring hinner med och kan lugna vanligt folk. Det handlar om ett oändligt antal data som bara finns i digitala sfärer men som kan lagras i programvaror som i sin tur kan anslutas till andra programvaror genom ett kodsystem som tillåter eller förhindrar nya sammanlänkningar.
Mängden data är så stor att ingen mänsklig person kan kontrollera dataflödet. Mänsklig intelligens kan dessutom konstruera kontrollprogram och ge dem namn som robotar. Någonstans och i någon mening kan samkörningen av programvarorna vara till faktisk nytta.
Identifiering av kärnvapenspetsar, transporter, lagringar av reservdelar, nyupptäckta insektsarter, biologiska dna som bevismaterial i brottsundersökningar kan vinna på att datoriseras. Teoretiskt finns en nytta med sådana databanker. Hur de kan användas är en annan fråga.
Missbruk av data är ofrånkomlig, liksom den politiska processen att reglera tillgängligheten. Vad behövs för att undvika bildandet av elitgrupper med användningsrättigheter av datasystem? Påve Franciskus uppmuntrar till fortsatt forskning på det nya och växande kunskapsområdet. Men han föreslår utveckling av etiska principer för användande av AI.
Utvecklingen går inte att förhindra om teknologin finns. Historien visar att nyvunna kunskaper alltid används, även om man i efterhand inser att det vore bäst att inte ha kunskapen. Atomfysiken är ett talande exempel. Nu när G7 ländernas ledare samlas i Hiroshima påminns hela världen av risken med utnyttjande av vetenskap i maktsyfte. Både fredligt och militärt utnyttjande av kärnkraft är allvarliga riskområden.
Allt detta måste man acceptera som en del av verkligheten. Men man måste inte acceptera att datasystem har intelligens. Andra har intelligensen att utveckla system men systemen kan inte vara intelligenta i sig själva. Därför är det olyckligt att använda begreppet artificiell intelligens.
Det är typiskt mänskligt ointelligent att påstå att mänskliga produkter är intelligenta i sig. Vi har fått ett helt onödigt problem att brottas med, precis som klimatförändringarna. De mest aktiva på det området skrämmer upp folk genom att säga att alla (sic) koldioxidutsläpp omedelbart måste fås att upphöra. Om inte går vi under. Samma sak med AI. Är det intelligent, går vi under.
Man kunde ha gett den nya teknologin ett annat namn, t.ex. Automatiserad datalagring - AD. Problemet som uppstått är begreppet intelligens. Datasystem är inte intelligenta och har ingen medvetenhet om sig själv. Det är när människor fås att tro, eller leds att tro, att system skapade av människor själva är medvetna och kan fatta beslut efter bedömning av data, som de verkliga farorna uppstår. Ett sådant påstående kan AI inte självt formulera. En sådan process är nämligen en intelligent process. Den är bara möjlig för människor.
För människor som lätt upplever ångest kan tanken på ”intelligenta” databehandlingssystem upplevas som hot mot hela civilisationen - precis som klimatförändringar kan upplevas som ett reellt hot mot allt levande på planeten.
Kan vi komma till en slutsats? Jag tror det. Mänsklig intelligens är aldrig helt pålitlig som sanningssägare. Mänsklig intelligens är – approximativ. Men den har ansvar. Det som nu kallas artificiell intelligens är exakt och pålitlig i vad den åstadkommer. Men den säger ingenting om verkligheten. Den har inte heller ansvar. Definitionen på intelligens är ansvar. Ingen skulle komma på tanken att utkräva ansvar av AI.
Alltså är artificiell intelligens en självmotsägelse.
diakon Göran Fäldt
Läs ochså: Vetenskapsmän varnar för faror med artificiell intelligens
