En av Marias titlar är ”Vishetens säte” - gör det henne till gudom?
Protestanter är ibland oförsiktiga i den ekumeniska strävan att återvinna förlorad kristen enhet. De sätter upp spärrar och delar oss. Vi tror att Maria medverkar i frälsningsmysteriet genom sin jungfrulighet och sitt unika moderskap med Jesus. Det är inte vårt sätt att hålla protestanter utanför. Det är inte spärrar i ekumeniken.
Vi tror att ingen synd kommit vid Marias odödliga själ. Vi tror att hon medverkar i Kristi universella frälsningsverk med sin moderliga förbön för alla som dras till Kristus vår ende Frälsare genom den Helige Andes nåd. Skulle denna förståelse göra henne till frälsare och gudom? Ingen katolik skulle hävda något sådant. När nu Kyrkan genom påve Leo XIV sagt att vi inte skall använda de teologiska uttrycken Coredemptrix och Mediatrix även om tron uppenbarat för oss att Maria Guds moder är aktivt förenad med den ende Återlösaren och den ende Förmedlaren av Guds frälsande barmhärtighet. Det är vad hon kallats till av Gud. Bibeln bekräftar det.
Att hävda att Katolska kyrkan med dessa uttryck skulle mena att Maria var Frälsare och Förmedlare av frälsningen är inte bara felaktigt utan också olyckligt för själva meningen med ekumenikens strävan till synlig enhet. Det ursäktar protestantismen för att inte söka enheten med den katolska och apostoliska kyrka som Kristus grundat på apostlarna. De svarar oss ofta med de sanna orden: ”Gud är en, och en är förmedlaren mellan Gud och människor, människan Kristus Jesus” (1 Tim 2:5). Det är Sanning!
Det är och har alltid varit katolska kyrkans tro. Men, det är också grundläggande kristen tro att Gud velat frälsningen och förmedlingen genom Inkarnationens mysterium, att Gud blivit människa genom kvinnan, den nya Eva som därmed aktivt som person både medverkat i frälsningen och förmedlat den genom sin fria vilja utan att vara jämförbar med Kristus själv.
Jag skulle utan tvivel tro att protestanterna, som lägger hela sin tro på Bibeln, liksom vi älskar Vishetens bok och tror på visheten utan att samtidigt göra Visheten till gudom, Frälsare och medlare.
Vi katoliker tror inte heller att Visheten är Gud men att den ”är ett utflöde från Guds makt, ett återsken av det eviga ljuset och att hon sträcker sig med kraft från öster till väster och skickligt styr allt” som det står i Visheten 7:22 – 8:1.
En av Marias titlar är ”Vishetens säte” – gör det henne till gudom? Nej, men hon är förenad med Gud för evigt. Det är också vad vi tror och hoppas för vår egen del, att vi, frälsta genom Kristus Jesus, skall vara förenade med Gud för evigt efter vårt jordiska liv och efter vår nödvändiga rening i skärselden, nödvändig, eftersom vi alla varit syndare och förlorat barnaskapet hos Gud genom vår ursynd.
Torsdagen den 13 november ger oss som första läsning i mässan de underbara orden i Vishetens bok 7:22 – 8:1:
”I visheten bor en ande som är förnuftig och helig,
ensam i sitt slag, mångfald till formen,
tunn, lättrörlig, klarsynt, ogrumlad,
tydlig, okränkbar, vän till det goda, skarpsinnig,
oemotståndlig, välgörande, människovänlig,
fast, orubblig, bekymmersfri,
allsmäktig och med uppsikt över allt;
den genomströmmar alla andar
som är förnuftiga, rena och av den tunnaste materia.
Ingenting är så rörligt som vishetens rörelse.
I sin renhet tränger hon i allt, i alla dess delar.
Hon är ett utflöde från Guds makt,
hon strömmar kristallklar fram ur allhärskarens härlighet.
Därför kan ingenting orent komma henne nära.
Hon är ett återsken av det eviga ljuset,
en klar spegling av Guds verksamhet
och en avbild av hans godhet.
Hon är en men förmår allt,
hon förblir vad hon är men gör allting nytt.
I släkte efter släkte finner hon rum i heliga själar
och frambringar profeter och vänner till Gud,
ty Gud älskar bara den som lever med visheten.
Hon är härligare än solen
och förmer än alla stjärnbilder.
Hennes strålkraft visar sig överträffa ljusets,
ty ljuset avlöses av natten,
men visheten kan inget ont få makt över.
Hon sträcker sig med kraft från öster till väster,
och hon styr skickligt allt”.
diakon Göran Fäldt