De fyra ryttarna i Uppenbarelseboken
De fyra ryttarna ur Johannes Uppenbarelsebok (Apokalypsen), Metropolitan Museum of Art, New York, Albrecht Dürer (1471 – 1528).
Vad säger Uppenbarelseboken?
”Och jag såg när Lammet bröt ett av sigillen, och jag hörde en av varelserna säga med hög röst som åskan: ”Kom!” Jag såg och se: en vit häst, och han som satt på den hade en båge, och en segerkrans gavs åt honom, och han kom fram som segrare och för att segra.
Och när Lammet bröt det andra sigillet, hörde jag den andra varelsen säga: ”Kom!” En annan häst, en eldröd, kom fram, och han som satt på den fick rätt att ta freden från jorden så att människorna skulle slakta varandra, och ett långt svärd gavs åt honom.
Och när Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje varelsen säga: ”Kom!” Jag såg, och se: en svart häst, och han som satt på den höll en våg i handen. Och jag hörde liksom en röst mitt ibland de fyra varelserna: ”Ett mått vete för en denar och tre mått korn för en denar, men oljan och vinet skall du inte skada.”
Och när Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde varelsens röst som sade: ”Kom!” Jag såg, och se: en gulblek häst, och han som satt på den hette Döden, och han hade dödsriket i följe. De fick makt över en fjärdedel av jorden, till att döda med svärd och med svält och med pest och genom vilda djur på jorden. (Upp 6: 1 - 8).
Kan vi tolka Skriften?
De här raderna ur Johannes Uppenbarelsebok får oss att fundera över om vår egen tids mest påkallande problem kan vara innefattade i apostelns vision. Vi kan inte som enskilda tolka Skriften men vi kan använda den för samvetsrannsakan och för vår omvärldsorientering.
Albrecht Dürer (1471 – 1528) har levandegjort texten i sitt verk ”De fyra ryttarna” där raderna i den bibliska texten fått en konstnärlig utformning som kommenterar texten i sitt tidssammanhang. Dürers tid var en tid då den kristna enheten gick förlorad och då en ny världsdel hade upptäckts och koloniserats. Det var en tid då vi fick en ny förståelse av jordens plats i kosmos och i förhållande till solen och planeterna. Det var en tid då nationalstater bildades och då regenter gjorde sig till Kyrkans högsta makthavare.
Den första ryttaren i bilden av Dürer har båge och pil som vapen och bär på huvudet en segerkrans. Den andra ryttaren har ett långt draget svärd, ett samlat ansiktsuttryck och en fast blick. Den tredje ryttaren, som har den centrala platsen i bilden har inget vapen men håller vågskålen höjd i luften. Han är i helfigur och ser ut att vara i sin krafts dagar med något öppnad mun som om han ropade. Den fjärde ryttaren är en åldrad man med tovigt skägg och vilt utseende, med öppen mun som till skrik. Han är utrustad med en slags eldgaffel. Hans häst är mager med de andras är välnärda och sträcker ut i galopp. Den åldrades namn var Döden och framför honom på marken ligger döda och sårade.
Vad representerar ryttarna?
De fyra ryttarna representerar något större. De träder fram i historien med olika förtecken och är, om inte direkta profetior om den Yttersta tidens ankomst, så åtminstone varningar. Bibeln, både Gamla och Nya testamentet, är ju full av allt detta: Guds rike är mitt ibland oss genom Jesus Kristus Faderns Son, men det är Han själv som förutsäger den Yttersta tiden, allas uppståndelse i sina kroppar och den allmänna domen.
Den yttersta tiden och domen
I Matteusevangeliets kapitel 24 till 25 ger Frälsaren lärjungarna så skrämmande visioner av de olika plågor och lidanden som kommer att drabba hela mänskligheten, att ingen kan vara oberörd. Krig, hungersnöd och jordbävningar skall ske men ändå är det inte tidens slut. Det är ”början till födslovärkarna”, säger Han (Matt 24: 8).
Är det vår egen samtid som åsyftas?
Det är här vår samtid ser ut att stämma med Johannes uppenbarelse. Det är bara det att många har sett det stämma in tidigare. Det kan både vara slutet och icke slutet. Vi ser början på ett erövringskrig österut vars fortsättning är okänd för oss. Den historiska erfarenheten säger oss emellertid att det som börjar som ett anfallskrig blir ett försvarskrig. När konflikten är ett faktum släpps alla onda krafter loss och samhällena förändras från det civila livet till militärt organiserade samhällen. Sanningen förloras och lögnen tar över.
De som har den samlade makten (diktatorerna) fruktas först av fienden och sedan av de egna inre krafterna som själva kan utsättas för våld och död om de inte följer ledarna. De försvarande länderna frambringar bland många offer, hjältar. De angripande kan aldrig vara hjältar eftersom de inte kämpar mot det onda utan utför det onda.
Vår samtid präglas av hedonistiska strävanden att driva bort religionen ur samhället. Samtidigt gör delar av Kyrkan själv uppror mot den gudomliga lagen och mot påvarnas läroämbete. Man vill ändra riktning på den katolska moralläran och godkänna handlingar som måste definieras som synd. Vi har fått en Luther II som är på spridning från Tyskland och vi är på väg att få en Motreformation II överallt där den katolska läran försvaras. Påven som Petri efterträdare och Kristi ställföreträdare på jorden står mitt uppe i en strid och en maktkamp inom själva Kyrkan. Han attackeras ständigt men det är bara han själv som har nyckelmakten.
Uppenbarelseboken och texterna om de fyra ryttarna på sina hästar, en vit, en röd, en svart och en gulblek, symboliserar något som nu händer och som vi inte helt kan förstå eftersom det är en andlig kamp mellan gott och ont och som är både jordisk och övernaturlig.
Jesus säger: ”När ni får höra om krig och oroligheter så tappa inte besinningen. Detta måste få hända, men det är ännu inte slutet. --- Folk skall resa sig mot folk och rike mot rike. det blir svåra jordbävningar och pest och hungersnöd på den ena platsen efter den andra. Förfärliga ting skall ske och väldiga tecken visa sig på himlen”. (Lukas 21: 9 - 11).
Vänta bönesvar!
I alla faror, andliga och sociala, är bön till Ärkeängeln Mikael en hoppfull bön, liksom den till S:t Josef. Vänta svar på Din bön!
Luca Giordano (1634 - 1705): ”De upproriska änglarnas fall”
(Foto, Public Domain)
diakon Göran Fäldt
