Kära medvandrare mot Emmaus, Ja, vi är ju nu i samma situation som lärjungarna som mötte Kristus som uppstånden på vägen utanför Jerusalem. Det var på kvällen samma dag som han uppstått. Petrus och Johannes hade sett den tomma graven och Maria från Magdala, Johanna och Maria, Jakobs mor (Luk 24: 10) hade mött honom tidigt på morgonen då de var på väg till graven med kryddorna de gjort iordning för den döda kroppen. Vad hade de väntat sig? De hade väntat sig den vanliga situationen när någon de kände dött. Av kärlek till den Jesus de känt ville de göra honom den sista tjänsten inför begravningen.
För att förjaga allt ditt mörker. Kyrkan mediterar över det oerhörda som har skett. Påskdagens högmässa firas i en ”stillsammare” tonart än påskvakan. I ingångsversen (introitus) låter hon samma psaltarpsalm som vi hörde i natt vid påskljuset uttrycka sin lågmälda förundran. Först talar Kristus: ”Jag har uppstått, jag är ännu hos dig”. Så svarar Kyrkan: ”Du omger mig på alla sidor, jag är helt i din hand. Den kunskapen är för djup för mig, den övergår mitt förstånd”.
Även värderingar, gemenskap och mystik kräver att uppståndelsen är sann. Kära systrar och bröder i Kristus, Den grav där en stendöd man hade lagts på fredagen, var tom på söndagen. Svaret på frågan om vad som hänt är avgörande för allt i den kristna tron. Genom ägaren, en medlem av templets Stora råd, var platsen för Jesus grav känd i Jerusalem. Flera, olika historiska källor rapporterar att den oväntat var tom, inklusive källor nära dem som velat Jesus avrättning och nu blivit den unga Kyrkans stora motståndare: tempelprästerskapet i Jerusalem. Det kan alltså inte handla om ett kristet påhitt.
”Detta är den dag som Herren har gjort. Låt oss jubla och vara glada.” – uppmanas vi idag av Guds Ord. Vi firar Påsk, Jesu Kristi uppståndelse. Kristus har uppstått och Han lever! Detta är kyrkans, alltså vår egen, största glädje! Genom Herrens uppståndelse kan vi ju få del i vår egen uppståndelse. Vi kan leva för evigt – om...
Jesus lever inte ”i mitt hjärta”. Jesus lever. Punkt. Och det förändrar allt! Kära systrar och bröder i Kristus, Den grav där en stendöd man hade lagts på fredagen, var tom på söndagen. På frågan om vad som hänt, hänger sanningen i den kristna tron, och, därmed förstås, dess ursprungliga och, som Andra Vatikankonciliet menar, mest fullständiga form, den katolska.
Jag är ännu hos dig för att fördriva allt mörker. Kristus har uppstått från de döda! Kyrkan sjunger och mediterar över det oerhörda. Men i påskdagens högmässa använder hon en ”stillsammare” tonart än i den händelserika och stundom dramatiska påskvakan. Elden tändes i mörkret, gav ljus åt påskljuset och när ljuset burits in i kyrkan sjöngs en lång jubelsång. Bland annat hörde vi hur ”natten lyste som dagen”.