Epifania - Herrens Uppenbarelse

Vägvisare till den stora glädjen. ”När de vise männen såg stjärnan fylldes de av stor glädje.” Så berättar evangelisten Matteus. Hans kollega Lukas berättar vad herdarna fick höra un­der julnatten: ”Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket”. Idag, tret­ton dagar senare, hör vi hur de tre stjärntydarna fylldes av den glädjen. De leddes av stjärnan från sitt hemland, för­modligen Babylonien, först till Je­rusa­lem, sedan till Bet­lehem och den plats där de fann barnet och dess moder. Redan profeten Je­saja hade för­utsagt det: ”Vid den synen skall du stråla av fröjd, och ditt hjärta skall bä­va och vidga sig”.

Benedikt XVI i ljuset av de vise männen. För tretton dagar sedan firade vi Jesu födelse. På juldagen kallade vi barnet ”ett förtätat ord”. Idag firar vi hur de vise männen finner detta Ord, som ”öppnar sig” för dem. De faller ner och tillber barnet i Marias famn. Under dessa dagar mellan jul och trettondeda­gen har vi också följt vår förre påve Benedikt XVI under hans sista dagar på jorden. Vi fick höra om de sista ord som utgick från hans mun: ”Her­re, jag älskar dig”. Vår bön är att han nu skall få se och tillbedja sin älskade Herre ansikte mot ansikte. De tre vise männen kastar ljus över vår hä­­dangångne påve.