Få texter i Gamla Testamentet är så profetiska som detta kapitel ur Sa­lo­mos Vishet. Det målar en tydlig bild av Kristi lidande, sedd med ”de gud­lö­­sas” ögon. Därmed avslöjas hur ondskan ”tänker”, dess ”förvända sätt att tänka”. De onda utmanas av ”den rättfärdige”. I stället för att se och lära känner de sig ”skym­fade”. Denna känsla får dem att gå till angrepp.

Folket har ”tagit sig till vad fördärvligt är”. När Mose dröjer uppe på ber­get blir de otåliga och gjuter sig en kalv, som de tillber och kallar sin gud. Det kan tyckas barnsligt och dåraktigt, men är en bild för människans böjelse att söka det materiella, det skapade före Ska­pa­­ren, när denne tycks hen­ne avlägsen och oåtkomlig. Mose vädjar och bönfaller för folket. Han på­minner om Guds egna löften till fä­der­na.