juli 2025

Mose räddas ur Nilflodens vatten, för att senare föra folket ge­nom detta vatten ut ur slaveriet. Han fostras och får undervisning vid Faraos hov. Mose liv står under Guds ledning och försyn. Men när han dräper egyptiern handlar han utan klokhet. Han måste prövas i öknen. Jesus förebrår de städer där han utfört en rad underverk. De såg utan att se. De har större ansvar än det ökända Sodom.

”Jag har inte kommit med fred utan med svärd.” Jesu ord är svåra att höra. Många skruvar på sig. Handlar inte evangeliet om fred och försoning? Förvisso, men vägen dit är en kamp. Det började redan i Egypten, när Israels barn uppfattades som ett hot och Farao försökte döda alla nyfödda israeliska gossebarn.

Kan man tröttna på Benedictus och hans regel? Ja tyvärr, men då beror det inte på regeln utan på att man har glömt vad regeln förmedlar. Då blir hans regel bara ett historiskt dokument, vördnadsvärt, men inte mer. Samma fenomen gäller ju för umgänget med Guds ord. Läsarens egen inre hållning avgör vad vi uppfattar i den heliga texten. Den oandlige och ”köttslige” märker bara textens utsida, och tröttnar.

Josef prövar sina bröder. Inte för att plåga eller straffa dem. Han vet att prövningen behövs och han kommer senare att villkorslöst förlåta dem. Han gråter när han ser deras vånda. Det var brödernas avundsjuka och vrede mot Josef som drev dem att sälja honom. De blev döva för hans bön om förbarmande.

”Jag släpper dig inte förrän du välsignar mig.” Jakob hade bedragit och lurat. Han hade lurat till sig sin bror Esaus välsignelse genom att bedra sin blinde far Isak. Den nattliga brottningen vid Jabboks vadställe är kulmen på en utdragen omvändelse. Den okände mannen, hans eget samvete, Guds representant i hans innersta, frågar efter hans namn.