Vad Gud gör slut på genom den framtid som redan är här. Kära systrar och bröder i Kristus, Temat i denna söndags läsningar är ”salighet”, i Nya Testamentets begreppsvärld ett tillstånd av himmelsk lycka, utom- eller övermateriellt välbefinnande; av att vara frälst, räddad, från döden som ett evigt mörker, till evig glädje. Vår första läsning ur profeten Sefanjas bok gav en vision av en “skara” för vilken “Herrens namn skall bli … tillflykt”. En skara dit, som vi hörde, den som söker Herren i meningen ”handlar efter hans bud”, ”kanske” får höra; har en option på, för att prata finansspråk.
Kära systrar och bröder i Kristus, Med läsningarna idag vill Kyrkan sammanfatta hur Gud befriar, samlar och kallar oss. I första läsningen ur profeten Jesajas bok nämndes gränsområden i det Heliga landet där Israels fiender i olika vågor trängde in och drev delar av landets befolkning i exil under årtusendet f Kr. Jesaja är en av dem som såg hur urholkningen av människors, inte minst eliternas, gudstro ledde till ett socialt, kulturellt och politiskt förfall som försvagade landet inifrån och gjorde det försvarslöst mot yttre hot. En varning att också reflektera över i våra dagar.
Då öppnades deras sinnen. Vår påve Franciskus har beslutat att denna söndag i fortsättningen skall firas som ”Guds ords söndag”. Han vill öppna våra öron så att vi hör vad vi firar varje söndag. Det apostoliska brev som sänts ut heter ”aperuit illis” (=han öppnade deras sinnen). Det är ett citat från Lukas 24:45 som berättar om hur Jesus efter sin uppståndelse förklarar skrifterna för sina lärjungar: ”Sedan öppnade han deras sinnen så att de kunde förstå skrifterna”.