Predikan 25 söndagen under året 2025

Am 8: 4-7; Ps 113; 1 Tim 2: 1-8; Luk 16: 1-13

Kära familjer och barn i början av skördetiden!  Som kristna har vi en annan tid för att se frukterna av vårt dagliga arbete än lantbrukarna, trädgårdsmästarna, skogsvårdarna, fiskarna. Vi vet att vi måste leva på ett visst sätt som motsvarar tron på Kristus vår Herre. Det är inte för vår egen skull som vi ska vara pålitliga och hederliga utan för Kristi skull. Det är hans namn vi bär i vårt hjärta och i vårt samvete. Då måste vi skörda andra gärningar som behagar Gud. Vi kan inte lägga på priserna när vi säljer vårt arbete, vi fuskar inte med vågen i något avseende i vårt arbete och tar ut större vinster än vi förtjänar. Det hör till vår religion att inte utnyttja vår ställning och skaffa oss fördelar som andra inte kan få.  Ett rent hjärta är ett fromt hjärta som gärna ägnar sig åt förbön och tacksägelse varje dag. Gud ger oss allt och vi ger Gud äran för allt vi kan vara och göra. Jesu liknelse om den ohederlige förvaltaren visar hur lite det är som behövs för att även vi troende ser avundsjukt på andras pengar och tillgångar. I värsta fall är vi offer för vår egen girighet. Guds bud säger, ”Du skall inte ha begär till din nästas hus och hem” (Tionde Guds bud), utan vara nöjd med det du fått på din lott. Förvaltaren i Lukas evangelium vet att han förskingrat men i stället för att betala tillbaka och erkänna sitt brott lurar han andra att låta sig mutas. Redan profeten Amos avslöjade svagheten hos vissa i hans tids samhälle att ”öka priserna och fuska på vågen”, som han säger, och alltså göra sig vän med andra genom nya bedrägerier. Det har alltid varit en frestelse att köpa de fattiga med pengar. Även fattiga lär sig att bedra andra lika fattiga eller fattigare utan att tänka på vilket elände de sprider omkring sig. Fattigdomen i all sin nakenhet syns, men förmögenhetens fastighetsaffärer är ljusskygga. De ena har ingen våg att fuska med, men andra vågar väga falskt. Även kristna brottslingar är smarta en tid, både i och utanför fängelset. Det vet katolska präster som kallas till själavård i våra fängelser. Vad menas då med att ”Herren berömde den ohederlige förvaltaren för att han hade handlat klokt”? Han menar att varje rättfärdig människa ska vara lika klok som denna världens människor som har sina planer att bli rika på andras bekostnad. Det är inte metoden som är felet utan syftet. De rättfärdiga ska skörda andra frukter av sitt arbete. Vi eftersträvar att ha ett rent hjärta som gärna ägnar sig åt förbön och tacksägelse varje dag som fromma Guds barn. Gud ger oss allt och vi ger Gud äran för allt vi kan vara och göra. Det är syftet med vår klokhet den som Herren berömmer. Vi kan inte ha två herrar, säger Jesus. I själva verket är det mycket vanligare än man kan tro, och kristna är inga självskrivna undantag. Många har dragit skam och vanära över Kyrkan genom att ha två Herrar, Gud och djävulen. De skryter över sin förmåga att lura sina samveten. Jesus själv är den givna förebilden, han står för sanningen och lydnaden till Gud Faderns vilja och försyn. ”Ni kan inte tjäna både Gud och mammon”, säger han. Finns det någon som vill motsäga honom? I så fall är förebilden den ”ohederlige förvaltaren” (Luk 16: 1). Den ohederlige får skörda sina frukter i helvetet och den hederlige sina i himmelriket. Amen.

diakon Göran Fäldt