Människans förstånd upplyst av tron – den sanna intelligensen given av Gud i kärlek
Det upplysta förnuftet
Det upplysta förnuftet (Upplysningstidens filosofi) lockar många kristna att överge sanningar som uppenbarats av Gud genom Jesus Kristus. Det kristna förnuftet är upplyst av sanningen om Guds människoblivande i Jesus från Nasaret och om Guds treenighet.
Denna sanning prövas ständigt under hela jordelivet med dess både fysiska och andliga utmaningar. Tron på Gud blir antingen starkare och mognare eller svagare och mer intetsägande. Den kristne som långsamt ansluter sig till den allmänna rationalismen lämnar gemenskapen i tron med andra och avvisar till slut sin tro som mytologi och vidskepelse.
Mytologi och vidskepelse
I detta stora ingenmansland väljer den avfallne kristne andra religioner eller ateismen. Läran om treenigheten och sakramenten som Guds källor till sin egen nåd reduceras till symboliska värden eller en oklar naturinspirerad deism.
All sådan tro vilseleder människans intelligens som givits henne för att lära känna Gud. Människan blir lätt offer för ideologisk övertygelse av annat slag – inte tillräcklig för att förklara människans eviga frågor eller ge henne inre frid – men tillräcklig för en vacklande identitet som människa.
Vad denna övertygelse än innehåller vänder den sig mot kristen lära. Allt förnekas, förlöjligas och bekämpas. Bara underverk kan få henne att återvända till sin tro och sin kärlek till Gud sin Skapare. Framför allt vänder hon sig mot tanken att leva efter Guds lag och vilja. Hon vill leva efter sina egna moraliska regler.
Var finns den högsta makten?
I sin stolta självständighet vill hon inte acceptera någon makt högre än hon själv. Det är mot den bakgrunden teorierna om den så kallade artificiella intelligensen tillmäts förmåga att rädda människan ur hennes destruktiva och aggressiva egenskaper. Utopier om samhällen byggda på maskiners funktioner har för de avfallna kristna större trovärdighet än den religiösa visheten som kan utvinnas ur den Heliga Skrift (Bibeln) och den apostoliska läran och helgonens vittnesbörd.
Den artificiella intelligensen löser problem genom människans frihet att skapa nytt.
En i grunden negativ och pessimistisk människosyn föredrar att lägga människors öde i händerna på maskinernas tyranni och envåldshärskares diktatur än att lita på Gud som skapat människan till sin avbild. För de kristtrogna däremot finns en av Gud given naturens lag som inte ska uppfattas som en bestämd modell för det mänskliga livet som för alltid håller alla mänskliga personer i fångenskap. Naturens lag är en trygghet. Den visar att Gud upprätthåller sin skapelse och ger den en yttersta riktning.
Friheten och intelligensen
Skaparen har, med naturens lagar som universell plattform, gjort de mänskliga varelserna fria och intelligenta. Denna frihet och denna intelligens är människan satt att förvalta och använda efter kärlekens principer, så som Gud uppenbarat dem i sin egen mänsklighet i Jesus Kristus. Denna människans intelligens, hennes tankeförmåga, kan vara på gott och ont men aldrig ofri eller påtvingad. Människans tanke är unik i hela universum. Den genomtränger det materiella och lär sig att förstå, överväga och besluta.
Människans skapande förmåga
Människans tanke förmår till exempel att placera en registrerande maskin på månen och på planeten Mars. Det är inte en bedrift utförd av maskiner eller datorer utan av människans intelligens som är överlägsen alla maskiner och all artificiell intelligens.
Tron och förnuftet är parallella vägar till sanningen
För kristna är tron och förnuftet kompletterande i sökandet efter sanningen, skriver S:t Johannes Paulus II i sin encyklika Fides et Ratio, 1998. Den som tror förstår mer, och den som förstår tror mer, säger en kyrkolärare.
Visheten
”Visheten ger sina söner framgång och tar sig an dem som söker henne. Allt älska henne är att älska livet, rik på lycka blir den som vaknar tidigt för hennes skull”.
Vem skrev dessa vackra ord om människans intelligens? Goethe? Heliga Birgitta? Dante? Madame Curie? Shakespeare? – Nej, Jesus Syrak (Gamla testamentet, Jesus Syraks vishet, 4:11-12).
diakon Göran Fäldt
