Människan behöver (egentligen) väldigt lite. Och i slutändan är mycket ganska enkelt. Jag har alltid blivit imponerad av att så högt bildade och mångsidigt begåvade helgon, påvar eller kyrkolärare återvände till de mest grundläggande bönerna.

Vilka underbara böntexter det finns, som dessa människor har formulerat. Den helige John Henry Newman, en kyrkolärare, har lämnat oss det kanske vackraste bönen på engelska språket: ”Lead, kindly Light!” (”Led, milde ljus”). Hur gärna sjungs den inte – på engelska eller tyska – och bakom den står en hel livshistoria, som många människor än idag känner igen sig i. Ja, John Henry Newman talade och skrev troligen den mest förfinade prosan under 1800-talet i England.

Och ändå: även han älskade rosenkransen!

Varför denna återgång till det elementära? I själva verket är det ofta de enkla utropen som fungerar som nycklar: ”Min Herre och min Gud!” ropar Thomas när han känner igen den uppståndne. En lovprisning, så enkel och tydlig och ändå en bok full av teologi. Jag tänker på Jesusbönen, också kallad hjärtats bön: ”Herre Jesus Kristus, Guds Son, förbarma dig över mig.”

Och framför allt rosenkransen. Den emeriterade irländske biskopen Dr. Philip Boyce O.C.D. skriver:

”Newman älskade sin rosenkrans: ’Det finns ingenting som ger mig större glädje’ (LD XII 217). För honom var rosenkransen inte en fråga om mekanisk upprepning, utan en betraktelse och meditation över vår Herres livs mysterier tillsammans med hans moder.”¹

Newman ger också råd om hur man kan be rosenkransen:

”Försök så här: Föreställ dig en bild vid varje mysterium och rikta ditt sinne mot den bilden (t.ex. bebådelsen, lidandet osv.). Medan du ber ’Fader vår’ och de tio ’Var hälsad Maria’, tänk inte på de enskilda orden, uttala dem bara tydligt. Gör bönen till en meditation…” (LD XII 263).

Då blir att se – att betrakta, att höra – att lyssna…²

”Be ständigt!” (1 Thess 5:17), skriver Paulus. Och ofta är det just de klara, elementära orden som kan upprepas gång på gång, utan att tappa sin smak, utan att bli tomma. Ett: ”Herre, förbarma dig!”, tre ord som rymmer en hel värld.

När sådana bönesuckar har sin hemvist i mitt sinne och hjärta, då är de också där i kaos och oro, i olycka eller salighet, i hjärtslagsögonblick där jag inte behöver teologi, utan bara ”Cor ad Cor loquitur” – ”Hjärtat talar till hjärtat” (kardinalens valspråk).

Ja, det finns tre ord för vilka jag inte behöver något minne, ingen teori, ingen formuleringskonst:

”Jag älskar dig!”

Det är rosenkransen för Newman, det är rosenkransen för oss: kärlek till Jesus, kärlek till Maria.

Petra Lorleberg

Fotnoter:
1 Boyce, Philip: Att be med John Henry Newman, i: Nyhetsbrev från Internationella centret för Newmanvänner, 17 mars 2007.
2 Ibid.

Inlägget kommer från sidan www.kath.net

Direktlänk till inlägget klicka här

Översättning till svenska, oktober 2025, AI

Läs också: En mästare mot moderna villoläror. Kardinal Newman kämpade med all sin kraft mot liberalism i religionen

Läs också: Den polske katolske publicisten Paweł Chmielewski: Vacker, för att han inte är ekumenisk. John Henry Newman – frälsning endast i Kyrkan

Läs också: Rosenkransen och att gå

Läs också: Rosenkransmånaden oktober - "Rosenkransen som ett andligt kompendium av tron"