I Bibeln läser vi ett litet antal berättelser som skulle kunna sägas handla om ”att döda en anhörig”. Kain dödar sin bror Abel, Abraham är på väg att av lydnad till Gud döda sin son Isak, men förhindras att göra det av Gud.

I 2000 år har vi kristna firat Herren Jesu påsk i glädje och tacksägelse för Hans seger över syndens makt och döden. I lika lång tid har våra bröder och systrar försökt förstå tidens växlingar mellan blomstrande andlig kultur och ett ont herravälde som kastat människor i brinnande ugnar och förgjort dem.

Barnens uppfostran i det katolska äktenskapet är den viktigaste av alla frågor som de gifta lever med. Barn och familj, det vanliga mänskliga livet med arbete, kamp och uthållighet, är de giftas vardagsliv och det som fyller dem med glädje och stolthet. Många gånger behövs också bön om hjälp att leva ”rättfärdigt”, så som det till exempels sas i evangeliet av Lukas om Johannes Döparens föräldrar: ”De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter” (Luk 1:6).